HERR KLANTZ MINDS

Entreprenör, charlatan eller krämare

2012-01-30T20:14:00.000+01:00

Entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela skolsystemet. Så står det i den nationella strategi som ska främja arbetet med entreprenörskap i skolan. Detta avspeglas i projekt som "Företagsamt lärande", "Entreprenörskapande i skolan" och "Ta-sig-församhet".

Entreprenör...ja vad är det? Wikipedia skriver “En entreprenör är ett begrepp för en företagsam person, ofta i betydelsen företagsgrundare. I vidare bemärkelse används termen om en person som är drivande och arbetar hårt för att nå framgång.” och “Entreprenörskap kan definieras som "förmågan att identifiera möjligheter och skapa resurser för att ta tillvara dessa möjligheter".

Som t ex Victor Muller, som under ett år plockade ut 18 miljoner kronor ur SAAB innan han lämnade in dess konkursansökan. Han blev förresten vald till årets entreprenör...

Eller Jobbfabrikens VD Ivan Daza som tog ut 2,5 miljoner i lön och 3,4 miljoner i pensionspengar för att anordna fas3-”förvaring” 2010 “– Det första Ivan Daza talar om för en är att han är en entreprenör. Det vill säga, en sådan som kan lukta sig till om det finns statliga pengar någonstans, sade han.”

Då undrar ju kanske någon; vad skiljer då entreprenör från de mer nedsättande uttrycken “krämare” eller “charlatan”? Etik eller moral kan det ju bevisligen inte vara.

Äh... jag vet att jag har tagit extrema exempel men dock, det är exempel som bejakas och applåderas av näringslivet som goda exempel på entreprenörskap...och betänk att jag har utelämnat riskkapitalister i skolan, bemanningsföretag, mindfullness-föreläsare, utförsäljningarna i vården mm... men låt se...

Krämare, affärsman (nedsättande); beräknande och materialistisk person.
Charlatan En charlatan söker bedraga andra genom att tillägna sig själv, sitt arbete, sin egendom och så vidare högre värde än de äger. Närliggande begrepp är bedragare, kvacksalvare, marktschreier, kannstöpare och pratmakare.

Det är ett jäkla tjyvsamhälle vi ser växa fram och bejakas av den nyliberala högerregeringen...”Tjuvsamhället, i den enklare radikala agitationen använd benämning på klass- och kapitalist-samhället, vilket ansågs beröva de arbetande andel av arbetets frukter (jfr Utsugning). Uttrycket tillskrives vanl. August Palm.”
t ex via skattemedel som slarvas bort till enskilda entreprenörer av en regering vars viktigaste uppdrag är att sälja ut allmännyttan och företagares vilja till medveten skatteplanering i gråzonen.

Entreprenör... ännu ett av de nya moderaternas söta betydelseförvrängningar av ord, förr hette det charlatan och krämare...

Hemofiler

2012-01-28T13:59:00.000+01:00

Det är lite intressant att när min fru kommer till apoteket och ska hämta ut sitt recept säger apotekaren “Tyvärr har vi inte just den medicinen, men går det bra med den här istället?” och visar fram ett litet medicinpaket för min fru...

Hur man blir av med Hemofilusbakterier är inte min frus starka sida, även om man kanske egentligen borde kunna kräva det av henne. Jag tänker på hur hennes väg till att bli korrekt diagnosticerad varit. Första samtalet till vårdcentralen beskriver hon sina symptom, febern sitt dåliga allmäntillstånd, smärtorna i halsen och att hon misstänker halsfluss, sköterskan frågar om hon har hosta, då svaret är jakande får hon telefondiagnosen virus, “det kan ej vara bakteriellt när det är hosta inblandat”, och nekas tillträde till vårdcentralen.

Några dagar senare när besvären har stegrats ytterligare lyckas hon tjata sig till en tid genom att berätta att det finns barn som har streptokocker på skolan där hon arbetar. Motvilligt får hon en tid av sjuksköterskan som svarar i telefon, “men det är ju inte bra att ta för mycket prover” “ de här öppna tiderna är det ju egentligen andra som behöver bättre.“

Det dåliga samvetet till trots tar sig min fru i alla fall till vårdcentralen där den mottagande läkaren tar emot, lyssnar på lungorna och tar ett snabbtest för halsfluss, som inte visar något “det var som jag trodde det är virus”

Efter mer en veckas sängläge med jävliga halssmärtor och feber ringer hon vårdcentralen igen, för att be om ett läkarintyg till sin arbetsgivare. “Det vet jag inte om han klarar att skriva ett läkarintyg på en kvart.” Men hon får trots allt en tid, den här gången tas ett mer omfattande prov som skickas iväg till odling, men virusdiagnosen håller läkaren fast vid. “Virus” skrivs det i läkarintyget “10 dagars sjukdomskänsla, trötthet, hängighet, feber och hosta”. Tre dagar senare ringer läkaren upp och meddelar att proverna visar på “hemofilusbakterie” och att han skriver ut medicinen som senare ska hämtas på apoteket.

Vad man kan undra är hur detta redovisas i statistiken. Två onödiga konsultationer och en korrekt?

Om hon inte hade fått rätt diagnos efter det tredje besöket så hade antagligen blivit ett akutbesök, kanske för struplocksinflammation eller lunginflammation vilket är vanliga komplikationer om man ej får behandling i tid.

Då hade de på akutmottagningen antagligen skrivit i sin rapport att det borde gått till vårdcentralen...

Mina senaste kontakter med vården har utspelat sig på liknande sätt som det ovan beskrivna, min sons körtelfeber, min mammas cancer som i ett halvår behandlades som magsår.

Detta är varken, apotekares, sjuksköterskors eller läkares fel som jag ser det. Det är ett systemfel där “att hålla budget” väger viktigare än allt annat. Det är en förlustaffär redan att en patient fått audiens, sen kostar det alldeles för mycket att skicka iväg prover så det vill man i möjligaste mån undvika. Lagerhållningen på apoteken måste hållas ner i en konkurrensutsatt bransch.

Sen blir jag så jäkla förbannad när det kommer rapporter om att folk söker sig till sjukvården i onödan. Tro fan...Om det nu skulle vara så att vi alla var kompetenta att ställa korrekta diagnoser på våra upplevda sjukdomstillstånd kunde vi ju sen bara ringt in till något apotek och beställt medicin eller bokat en tid för aktuell operation..Så är det ju inte, vissa kommer att vara riktigt ordentligt sjuka andra kommer att ha besvär som upplevs som jobbiga men kanske onödiga att söka vård för. Tänk så skönt för en läkare att kunna lugna en orolig patient med att “ nu har jag gjort en ordentlig undersökning av dig och det visar sig att det bara är en liten ofarlig sak som läker av sig själv”.

var det bättre förr?

2012-01-25T18:44:00.000+01:00

DENNA OÄNDLIGHET... NÄR SKA DEN NÅGONSIN TA SLUT?

Bara ben...

2012-01-24T19:26:00.000+01:00

Vad ska det bli?

2012-01-23T15:41:00.002+01:00

Utförsäljning

2012-01-22T12:21:00.002+01:00

Oj vilken liten olydig buspojke...

2012-01-19T21:33:00.000+01:00

Svar från Jan Björklund...typ

2012-01-18T21:00:00.001+01:00

Bilden är bara tänkt som en illustration för "militären"...Att

det sen är Adolf Hitler
som sitter under krysset utan sin karakteristiska tandborstmustasch är bara ett
lustigt sammanträffande har i överigt inget med brevsvaret att göra. Bilden är
från första världskriget

Nu har jag fått svar på mitt brev till herr Björklund. Eftersom det ju numera är en offentlig handling så offentliggör jag svaret här:

Hej Herr Klantz, Jan Björklund tackar för ditt brev. Han har bett mig, som medarbetare i den politiska staben, att svara på det. Till att börja med vill jag be om ursäkt för att svaret dröjt. Jag kan försäkra dig om att Jan Björklund är en mycket erfaren skolpolitiker, med stora kunskaper inom området. Att det skulle vara en särskild nackdel att ha varit militär innan man blir utbildningsminister kan jag nog inte hålla med om. Det är ju två skilda saker, och att politiker har haft olika erfarenheter tror jag bara är bra. Med vänliga hälsningar Emma Söderberg Majanen Departementsledningen Utbildningsdepartementet 08-405 18 50 emma.soderberg-majanen@education.ministry.se

Haruki och innebandytaktiken

2012-01-15T19:11:00.000+01:00

Åh.. vad jag är trött på den “fullkomliga kvinnan” så som hon så ofta beskrivs i böcker och film. Jag har precis avslutat två böcker; Philippe Grimberts; Hemligheten och Haruki Murakamis; Norwegian wood, har också nyligen sett “Kvinnorna på sjätte våningen” och Almodovars senaste “The skin I live in”. Kanske inte så konstigt då om man blivit mättad på dreglande gubb-beskrivningar av “den perfekta kvinnokroppen”, för det är just den fulländade kroppen som beskrivs mest ingående.

Jag ska tillstå att alla dessa också är läs- och sevärda, men det är en fadd eftersmak som biter sig kvar. Så lätt det är att bli förförd av en väl berättad historia utan att analysera vad det är som sägs mellan raderna.

Jag som femtioårig vit medelklassman är kanske inte rätt man att uttala sig om något fenomen som gubbsjukt? Men...jäklar...dessa författare/regissörer, män i 55-60års åldern och de åtråvärda kvinnorna de beskriver, alla dessa gudomligt sköna unga kroppar vars perfektion beskrivs så ingående...

Men det här är inte litteratur som omnämns som “grottbjörnens-folk-snusk”, nej det här är ofta hyllade författare och regissörer som inte ens verkar ha behövt skaka av sig anklagelser om att vara sexistiska och gubbsjuka.

Kanske är den där innebandytränaren i Ängelholm som korsfästes för sin kvinnosyn bara en okritisk konsument av sådan “finkultur” eftersom hans taktikliknelser i kvinnobilder inte var helt olik t ex Haruki Murakamis kvinnoporträtt i Norwegian wood.

Jennifer (Naoko) måste man ”vårda kärleksfullt, krama och vara rädd om”.

Sofia (Midori) är”snygg, sexig" och lite mer framåt än Jennifer. Hon gillar dessutom att ”klä sig utmanande" och ”ta för sig i sängen”.

”Petra (Midori det också?) är den galna bruden som man nästan är rädd för. Hon rivs, bits och gillar att dominera. Petra blir sugen när man är aggressiv, tar för sig och har attityd.

Missförstå mig inte på så sätt att jag skulle försvara tränaren över huvudtaget, men visst finns det likheter?

...Vad ska jag nu läsa?...

CIA-chefen sade en gång:

2012-01-12T23:53:00.000+01:00

Botulf i Gottröra och tulipanarosen

2012-01-11T18:58:00.000+01:00

Dagens ledare på sydsvenskan raljerar kring Jonas Sjöstedts önskan om att vilja införa 6-timmars arbetsdag. Den “tyder på bristande insikt i krassa ekonomiska realiteter”. Jag hade den meningen obehagligt malande i skallen när jag raskt promenerade till mitt åttatimmarsarbete idag.

Det är som om vissa tror att det här fängelset vi byggt till oss själva inte går att komma ur. Att vi måste acceptera att regnskogen och andra naturresurser skövlas samt att miljöförstöringen ökar. Produktion och konsumtion måste minsann verkligen också öka, klasskillnaderna ökar år efter år, makt är pengar och maktkoncentrationen ska förankras i små näringslivsklickar... tillsynes ogenomträngliga gallerstänger i vårt tillväxtfängelse.

Är det någon som pekar på en möjlig öppning skall han förskjutas likt en kättare... “tyder på bristande insikt i krassa ekonomiska realiteter” Arbete, tillväxt, välfärd... Inför treenigheten i de krassa ekonomiska realiteterna måste vi alla böja oss i vördnad och efter fullgjort lönearbete gå till Mammons allt fler och fler, som medeltida kyrkor uppväxande gallerior...(galler - gallerior...he, ja ja) Där ska vi äta av marknadens ständigt växande lekamen och dricka av konsumtionens blod...

Det som på femtiotalet i Sverige skulle kunna skrivits som en flummig framtidsdystopi blir verkligare och antagligen mer raffinerat än vad även den mest konspiratoriskt lagda författare kunnat ana.

Arbetslinjen? den som inte tidigare tänkt på kopplingarna mellan totalitära samhällen och framhävandet av arbetslinjen bör titta på den retorik fascisterna, nazisterna och kommuniststaterna använt sig av.

Vi är faktiskt inte livegna under de krassa ekonomiska realiteterna, eftersom de, till skillnad mot vad maktens och kapitalets präster i media säger, är möjliga att förändra. Hur kan det komma sig att så många tycker att arbete, vilket som helst, är viktigare än allt annat? Ibland undrar jag över vilken gräns näringslivet måste passera för att det ska bli stopp. Sveriges vapenexport är till exempel störst per capita i världen och förresten, hur illa kan vi behandla våra djur för att “kunna konkurrera på köttmarknaden” innan någon säger stopp?

Och här handlar det inte om att hänvisa till en tro på att "marknaden reglerar missförhållanden" och konsumentkraft när fattigdomen breder ut sig och enskilda människor inte har råd att göra de valen.
Tror man sedan som ledarskribenten att arbetslösheten inte är en förutsättning för marknaden att skapa konkurrens om jobben så tror jag att man har lite bristande insikter i krassa ekonomiska realiteter, citat: “Redan på dagens slimmade arbetsplatser kan det vara svårt att finna en plats för den som inte förmår att ständigt prestera på topp. Det är en viktig förklaring till att arbetslösheten idag – även i högkonjunktur – ligger på en helt annan nivå än för några decennier sedan.”

Ledaren avslutas med “Sjöstedts dröm om sextimmarsdag med bibehållen lön är vacker, men likväl bara en dröm.” Men snälla, vi är just nu i en mardrömstillvaro, en verklighet som är så ohyggligt bisarr i sin hänsynslöshet mot vår framtid, natur, människor och djur... Du, du tycker ju att Sjöstedts dröm är vacker, varför inte prova att realisera den då? Finns väl egentligen ingen anledning till att inte försöka förbättra vår tillvaro... Vi kan väl börja med att skrota den här tokiga tanken på att marknaden skulle ta ett samhällsansvar?

Även om jag av tro och handfast övertygelse är en bitter pessimist förstår jag; att utan drömmar och visioner är ingenting möjligt att förändras, bara förvaltas...

”I say to you today, my friends, so even though we face the difficulties of today and tomorrow, I still have a dream.” Martin Luther
King, Jr

Filosofiska rummet i radions P1 har ett intressant program om just vårt förhållningssätt till arbetet, bortplockat från sändningsarkivet men ladda ner som podradio

Lärarnas sociala rangordning

2012-01-05T18:43:00.002+01:00

apropå Lärarförbundets förhandlingsstrategi...

till Herr Utbildningsminister

2011-12-28T21:00:00.000+01:00

foto Lennart Edling/Scanpix in public domain

Kära Jan, jag hörde på ett radioprogram idag och så började jag tänka på dig. Det var en av de där vinterpratarna på P1, Lena Andersson heter hon. Hon kallade sig reduktionist.... inte revisionist som det sägs om Per Schlingmann och de där nya moderaterna...Nej, reduktionist är något helt annat, som jag förstod det så är det typ att allt kan förklaras rationellt. Gener och vad man får för input formar människan...

Det var nog då jag började tänka på dig, tänkte att från det du var nitton år så har du gjort karriär inom det militära...sen blev du heltidspolitiker i folkpartiet..var det 1994?...du tog tjänstledigt från militären då i alla fall.

Innan dess fick du din grundläggande input i lilla Skene (ca: 5 000 inv.) där du var aktiv i elevrådet både i grundskolan och på gymnasiet...Din pappa hade en järnhandel och mamma var norsk krigsflykting. Ja, jag visste ju inte allt det där utan fick leta lite på nätet innan jag hittade din invandrarbakgrund, du är ju ganska väldokumenterad... Jag läste till och med att din gamla fröken Margareta berättade för aftonbladet att du brukade sjunga Thore Skogman- låtar i skolan... måste ha varit gulligt med den där gluggen:) När jag såg det så tänkte jag att du måste vara några år äldre än vad jag är... men nej minsann, jag är ett år äldre än dig.

Jag började i alla fall tänka på dig och varför du ville bli utbildningsminister? Med den inputen som du haft så hade det känts mer naturligt att bli försvarsminister, för det vet du väl något om?... Sten Tolgfors blev försvarsminister istället, ja efter lite om och men, fast i alla fall!!... Trots att han var vapenvägrare ... bittert för dig såklart... Jag vet inte om det är någon tröst... men, dina militärkompisar kallar honom visst lite hånfullt för “Tomhylsan”...Taskigt va, nästan lite sexistisk mobbing eller hur? men det är ju en vanlig metod för att skapa gemenskap inom det militära har jag hört... Förresten...bara en fundering... är det kanske så att utbildningsministerposten är lite av en “Svarte Petter” Jan? Jag lovar, hade du bara varit moderat hade du säkert fått försvarsministerposten...

Vad jag egentligen ville säga till dig var att. Det är kanske ingen bra idé att ta med sig militärutbildningstanken in i skolvärlden. Det är ju ingen krigszon även om jag vet att du vill få den till att verka så. Du vet den där kadaverdisciplinen, befälsordning och “kedjan är inte starkare än dess svagaste länk” fungerar inte så bra i skolan... Tanken med skolan är ju att hjälpa barnen till att bli kloka och självständiga människor inte spelpjäser i ett krigsspel...Det står ju rätt bra i den nya läroplanen, om skolans värdegrund och uppdrag...Det borde du läsa. ja jag vet, det där med kristen tradition, det var en eftergift till KD, men annars är det rätt bra skrivet faktiskt...Och ärligt, jag tycker att det går inte så där jättebra ihop med dina visioner om skolan...

Jag har faktiskt tänkt på en sak till, om du går tillbaka till ditt gamla militärjobb så kan ju någon annan bli utbildningsminister... Lars Vilks till exempel, han är ju filosofie doktor, och har innehaft några olika proffessurer... han har ju redan livvakter ...och typ, ingen gillar honom heller... och ingen vågar anlita honom till något annat... win-win!...ge honom Svarte Petter...

P.S. Någon viskade i mitt öra att Vilks först ska göra en rondellhund av Miljöpartiet...men säg inget till Fidolin....

Kram Herr Klantz

En saga...

2011-12-28T13:32:00.004+01:00

Fick mig till del en text i Kristianstadsbladet av någon avgående verksamhetsledare på C4 idéforum, ett slags “kreativt entrepenörscenter” för barn och ungdomar i samarbete med barn o utbildningsnämnden i Kristianstad...”Den lille pojken-en saga för vuxna”

Sådana här små förnumstiga “sagor” där man berättar sanningar om hur vi berövar barnen sina uttryck samt vilja till kreativitet och entrepenörsanda triggar verkligen igång mig. Även om jag är för “flumskolan” så blir det här lite väl flummigt i mitt tycke.

Kan man inte lära sig att teckna, måla, skulptera? Är det en medfödd färdighet? Lars Vilks, den rackaren, berättade på en föreläsning om sina erfarenheter av att vara professor på konsthögskolor i norden respektive på kontinenten. På kontinenten hade de en auktoritär utbildning, professorn lärde eleverna att göra som hen. I de nordiska skolorna däremot frågade professorn den enskilda eleven “hur kan jag hjälpa dig i din utveckling?”.

Det upplevda resultatet var att de nordiska eleverna, som det förväntades av att de redan skulle ha ett uttryck, tittade in i grannateljen, och gjorde något liknande. Vilks menade att man kunde tagit vilken målning som helst från en elev och sagt att “såhär målar konstskoleeleverna i norden”...

Upplevelsen av de tyska och franska elevernas bilder var mycket mer “spretigt”... man kunde inte visa på en tydlig riktning, vilket kunde upplevas som förvånande eftersom de haft en så tydlig och auktoritär professor...

Vilks slutsats var att ur osäkerheten att inte veta vad man vill skapas likformighet medan det kan vara viktigt och kreativt att definera sig själv gentemot en förmedlad “sanning” eller metod.

Som “bildmänniska” har jag ofta irriterat mig på en del förskole-, fritids- och grundskolepedagogers syn på barns bildskapande som någonting som förstörs av att en pedagog lägger sig i. Barnen ska “rita fritt” och uppmuntras till att göra “konstnärliga” bilder... javisst, och ibland också en fantasifylld illustration till en text.

Det är inte så att jag tycker att barn inte ska få experimentera och leka fritt med färg och form, klart att de ska. På samma sätt som de ska få leka med bokstäver, ord, toner och siffror. Det är lustfyllt och utvecklande. Men på samma sätt som i andra ämnen måste de ges förutsättningar att utvecklas vidare.

Bildskapande är en komplex kommunikationsform på samma sätt som t ex musik. Hur länge kan man låta barn leka med ett instrument innan man som pedagog så smått börjar visa hur instrumentet är uppbyggt kring toner och ackord. Möjligen övar man gehöret med en liten melodi... Dock är kanske varken barn eller pedagoger mogna att höra “konstmusiken” från ett fritt spelande barn allt för länge...

Kanske är det en kombination av utbildning, lekande, uppmuntran, nyfikenhet, utveckling och erfarenhet mm som gör att man så småningom kan skapa konstmusik, bildkonst, litteratur och budgetar? Jag tror inte att det är medfött även om vi kan lägga in våra erfarenter och värderingar i barns skapande uttryck och kommunicera, främst med andra som har samma referenser, sällan förstår vi barnets intention.

Glöggfest glöggfest hela dan

2011-12-23T11:33:00.000+01:00

Jag har den där obehagliga känslan igen, efter glöggfesterna igår; av att ha pratat för mycket och högt, varit alldeles för kategorisk och hård i diskussioner... En av gästerna på glöggfest 2.0 är ledarskribent på Sydsvenskan, ett tacksamt mål för min... inte direkt uppdämda, men ändå nu kanaliserade irritation...huh...jag tar det från början...

Efter jobbet har jag en timme på mig att först cykla hem och hämta festpresenterna som jag tidigare glömt och sedan cykla vidare in till Malmö. Det borde vara lugnt, om det inte vore för att jag halvvägs in till Malmö får punktering på bakhjulet. Jag får ställa cykeln vid Värnhemstorget där den andra glöggfesten kommer att vara, och sedan raskt vandra vidare mot Nobeltorget...Väl där möter jag upp med min fru. Jag har gått riktigt fort och direkt jag kommer upp till festen så känner jag eftersvettningarna börja komma. Det är något konstigt med det där, men just när det är som mest olämpligt så får jag sådär flödande eftersvettningar som aldrig tar slut, nästan som när man rodnade då man var ung.

Och då ska man kramas...

Jag står och försöker delta i samtal om Fringe-festivalen i Edinburgh, och vad kanel heter på franska respektive engelska... medan svetten rinner nerför ryggen och tinningarna, tänkte säga något roligt om engelska kanelen, men...går på toaletten och tvättar av mig i ansiktet, en gång...två gånger...Kastar i mig några muggar glögg, kanske jag behöver det för vätskebalansen. Tror det tar en halvtimme innan kroppen har lugnat ner sig så pass att jag kan sätta mig i soffan utan att vara rädd för att lämna fuktfläckar på ryggstödet.

Då kan jag slappna av en stund, tar några muggar glögg till...börjar kännas bra. En känd komiker sätter sig bredvid mig i soffan...Här var det många man inte kände igen, säger han. Ja, då måste man ju nästan säga att; jo, men jag känner ju igen dig såklart..-Jo... lite tystnad medan vi båda med flackande blick inte hittar någon ingång i andra samtal utan måste börja prata med varandra för att det inte ska bli alltför konstigt. Jag berättar om min punktering...och att vår bil gått sönder strax innan och sedan att husbilen gjort detsamma. Och där hittade vi en liten lucka eftersom han också hade en husbil av samma märke... Sedan undrar han om jag såg programmet om den amerikanska komikern Bill Hicks tidigare i veckan... Min fru och jag såg programmet, vi enades om att ifall det här inte var en parodi på sådana porträttprogram så var det kanske det sämsta vi sett...

-Det är min idol, säger han... jaäkligt intressant program och kul att de hade velat förnya porträttgenren... OK, vad gör jag nu... ödmjukt bejakar hans upplevelse?... Nej, såklart inte, här börjar det...såga, såga, såga...

Han måste tyvärr tacka för sig ganska tidigt, ska med ett tåg...hej, hej...och vi ger oss av strax efter till den andra glöggfesten.

Jag ställer in min cykel på deras gård, tänkte att jag kanske kunde ta med bakhjulet hem på bussen sen...fast då skulle jag ju inte kunna låsa cykeln...jo...så var läget.

Väl på festen, efter en mugg ekologisk glögg börjar jag med att glatt visa upp min tomtenietzchetröja jag fått av Linus, party! party! Från ett annat samtal hör jag att en av gästerna arbetar på Sydsvenskan, intresserat frågar jag vad han gör på tidningen. Han arbetar på ledarsidan... Såklart måste jag då högt och tydligt berätta att jag avskyr Sydsvenskan, och då framför allt ledarsidorna. Det gör jag ju förstås också, men det kanske inte är det rätta tillfället att förmedla det... Nu börjar jag svettas när jag skriver också... Sen följer “diskussioner” om skolans påstådda kris, att vi “måste” arbeta mer och längre, soldaten Manning och wikileaks, USA....huha... alla mina favoritämnen där jag verkligen kan spränga mig ur mitt försynta skal och agitera med saliven rinnande ur mungiporna... En ensam glöggande huligan löper amok på den i övrigt mycket trevliga tillställningen... suck...

Ödmjukhet, det ska jag önska mig av Tomten... ett tips jag faktiskt fått.

Solidaritet är inte rättvist

2011-12-15T23:59:00.002+01:00

Min fru kom hem med en julklapp från lärarförbundet idag, ett USB-minne på 2gb och ett rött nyckelband att hänga runt halsen med texten “Allt börjar med en bra lärare - lärarförbundet”...

Min fru är utbildad fritidspedagog, tre års högskoleutbildning på “lärar”högskolan, i stort sett samma utbildning som förskollärare har. Men hon är inte lärare, det hör man ju på namnet som Jan Björklund brukar säga. För att få ansvara för fritidshemmet måste man vara lärare, förtydligar utbildningsministerns statssekreterare Bertil Östberg. Det duger inte att vara utbildad fritidspedagog minsann. Nej lärare ska man vara.

Nu sägs det ju att det möjligen ska ges möjlighet för fritidspedagogerna att kanske bli behöriga lärare i vissa praktiskt-estetiska ämnen. I den eventuella “satsningen” Lärarlyftet II kan fritidspedagogerna på egen bekostnad möjligen fortbilda sig till den utbildning de tidigare trodde att de hade, nämligen att till bli ansvariga för fritidshemsverksamheten.

Lärarförbundet är de som traditionellt “organiserar” fritidspedagogerna och skriver kollektivavtal med arbetsgivarna. Kanske ska man inte bli så förvånad att herr utbildningsminister, vice statsminister och hans statssekreterare Bertil Östberg hasplar ur sig dumheter på löpande band, men vad gör fritidspedagogernas fackförening lärarförbundet när deras medlemmars utbildning ogiltigförklaras?

“Vi arbetar på många olika plan i den här frågan. Vi arbetar med att göra såväl rikspolitiker som lokala politiker medvetna om det ohållbara i situationen. Vi håller också på med ett utvecklingsarbete som innebär att vi kommer att flytta fram fritidspedagogernas position. Det gäller att få politiker att förstå att det inte är någon skillnad på yrkesansvaret för en fritidspedagog och en lärare eller förskollärare. Detta är ett långsiktigt strategiskt arbete.”

Nästa vecka startar vi en driftsektion under fackföreningen SAC-syndikalisterna på vår skola. Vi är en lärare, två fritidspedagoger och så jag kontorsråttan som gått med i Sveriges Arbetares Centralorganisation och tar detta initiativ. De etablerade fackföreningarna är så infiltrerade och uppknutna till makten så att de blir tandlösa. De förhandlar bort alla stridsåtgärder för några kronor mer i lönekuvertet och sedan beklagar de och förklarar med att “vi har lovat att vara snälla hela avtalsperioden”...

Nu står lärarförbundet där och delar ut tomma minnen och rep runt halsen i julklapp till sina medlemmar...

Vi vill ha ett fackförbund som står upp för alla sina medlemmar. Att prata om status, legitimationer och högre lön är inget värt om det samtidigt innebär att man förlorar sin värdighet...

Läs mer på www.fritidspedagogik.se

Sparka uppåt

2011-11-28T22:03:00.001+01:00

“Curlingenerationens barn” har blivit tonåringar... På DN och i radions “studio ett” har man nu hittat en nygammal förklaring på skolans kris... Föräldrarna... Man “skissar” på förklaringsmodeller varför föräldrar har mage att ifrågasätta pedagogernas auktoritet...”föräldrarna har knappt med tid för sina barn. Är paret separerat blir den tiden än mindre. De få timmarna tillsammans hemma vill man inte bråka. Bättre att förlägga konflikterna utanför hemmet. Och vad passar då bättre än skolan?” Skärp er föräldrar, ge ungarna en rejäl utskällning, det gör gott!...Liksom i det mesta av skoldebatten i media handlar det även här om “sunt förnuft”-lobbyns ord... antaganden... "jag känner en som är lärare och..."

Att lärare länge känt att deras tid inte räcker till, att undervisningen blir lidande och inte kan hålla den kvalitet som de skulle vilja. Det finns ingen tid avsatt till kontinuerlig fortbildning, det vill säga att kunna hålla sig ajour med sitt ämne och den pedagogiska forskningen. Debatten får då inte handla om att misstänkliggöra de som indirekt drabbas och ser konsekvenserna av pedagogernas allt tyngre arbetsbörda.

Det är som när sjukvårdsdebatten handlar om att människor som inte anses behöva, söker upp vårdcentraler och akutmottagningar. Jag undrar; vem sätter sig i onödan och väntar åtta timmar på akuten, eller i telefonkö till vårdcentralen? Jag tror snarare att de flesta tänker sig för både en och två gånger innan man tar det steget. Men i eftertankens kranka blekhet kan ju statistiken visa att det i de flesta fallen inte var befogat med akutvård...Patienten trodde att det var en blindtarmsinflammation, visade sig vara “en fis på tvären”...Alla som kommer till akuten kanske tror att de kommer att dö inom några timmar, vad bra att sjukvården då kan lugna dem med att ställa en korrekt diagnos. Visst är vårdpersonalen pressad av alla nedskärningar men att då lägga skulden på patienterna verkar lite dumt... När 90% av en ökande befolkning i undersökningar tycker att vi ska ha en stark offentlig sektor och regeringen samtidigt skär ner anslagen?

De intervjuade lärarna och fritidspedagogerna tycker jag verkar se sin chans att komma ett snäpp upp i hackordningen genom att sparka mot föräldrarna...Varför inte sparka uppåt istället?

Ni pedagogiskt utbildade som har all denna kunskap om mobbingens strukturer, se var ni är, bryt mönstret...men inte med att förorda en rejäl utskällning, använd er pedagogiska visdom. Eleverna är inte ett hockeylag som någon idiottränare tror ska prestera bättre med en rejäl “hårfön”... Det är reaktioner på samhällsstrukturen vi ser, det är den som ska ändras. Såklart föräldrarna är livrädda för att deras barn ska misslyckas i skolan...Jag vet, det blir lite motsägelsefullt med “Thailandsresorna”...Men även det speglar signalerna från systemet.

Men oj vad artikeln “gillas” och “delas”på facebook och” nu får det vara slut på daltandet”...

DNs Hanne Kjöller skriver:
“ Vi pratar om en välutbildad medelklass på Södermalm som säkert talar vackert om jämlikhet på rödvinsstinna middagar, men som i ord och handling visar förakt för såväl skolan som dem som valt att arbeta där.”(min rödmarkering)...OK har regeringan flyttat ut på Södermalm? Det var oväntat...

Föräldrarna ska vara delaktiga i skolan...och lyda...pedagogerna ska lyda...eleverna ska lyda...alla ska vi lyda...och vara delaktiga, men jag tror att det ordet också har gått igenom den nyliberala betydelseförvrängarapparaten, det är inte längre synonymt med; inblandad, medansvarig, medskyldig, insyltad eller intrasslad... Det ska nog vara delgivna istället...

Färäldrarna ska delges...och därefter ge barnen en rejäl utskällning...”En av lärarna i inslaget berättar om sitt tidigare arbete i förorten. Där bemöttes han med respekt från föräldrarna. När han påtalade någon form av problem lyssnade föräldrarna och tog sedan itu med det.”Lätt som en plätt! Varför göra det svårare än vad det är?

En komikers uppväxt

2011-11-27T12:20:00.001+01:00

I en filmad dokumentation av ett boksamtal säger en av femtonåringarna i samband med att de diskuterar författaren/romanfigurens eländiga uppväxt “annars hade vi inte fått Jo..Jo-han Gardell”

Jag tänker på det samtidigt som jag hör att moderaterna ökar i opinionsundersökningarna och att Anders Borg har blivit utsedd till Europas bästa finansminister av den brittiska affärstidningen Financial Times. Vad har nu denna moderaternas “häxmästare” gjort för att få denna “åtråvärda” utmärkelse?

Är det jobbskatteavdragen? Utförsäljningen av allmännyttan? Icke-satsningarna på vård, skola och omsorg? Inskränkningarna i sjukförsäkringen? Pensionärenas försämrade inkomster? Eller att de rikaste har blivit ännu rikare på bekostnad av de fattigaste?

Från en del kärva och kärlekslösa miljöer skuttar det säkert upp några Jonas Gardeller ur gräset, men dessvärre tillhör de nog undantagen, de allra flesta går nog inte stärkta ur en sådan uppväxt.

Annars kunde man tro att det är den pedagogiska tanke som vårt samhälle vårdar så ömt. Man är lockad att säga nuvarande regeringen, men detta projekt sjösattes långt tidigare av den infiltrerade socialdemokratiska regeringen...

Vi låter kapitalisterna (markanden, på nysvenska) styra vårt samhälle och därigenom också vårt utbildningssystem. Våra barn ska bli entreprenörer och konsumenter som främjar den magiska “tillväxten” eller... utslagna bördor eller kriminella. Sen står vi med förundrade blickar och ser våra barn leva som om det bara är en tidsfråga innan de blir idoler, fotbollsproffs...eller gängledare. Belönings/bestraffnings-systemet och konsumtions/tillväxtsamhället skapar såklart dessa småmonster som så småningom kommer att bli ohyggliga tillväxtmonster och finansministrar.

Samhällkroppen är nu en av tillväxthormoner hyperdopad luftballong. Vi vet ju effekterna, de emotionella förmågorna reduceras. Kärlek och empati blir lika utsuddat som solidariteten i det nyliberala bygget...moderatkroppen växer och växer, men det är inte muskler, det är luft...

Det är möjligt att vi inte hade fått någon som Jonas Gardell i ett kärleksfullt samhälle, men utan människor som kan spegla sig i hans uppväxt så hade han kanske ändå inte haft någon publik.

Pedagogstrejk (utan pedagoger stannar Sverige)

2011-11-26T08:19:00.001+01:00

Det börjar röra på sig i pedagogleden (på fb). Tyvärr vaknar man inte ordentligt förrän i elfte timmen när man är på väg att rusa rätt in i väggen. Fritidspedagogerna har nu förstått att deras tre års högskoleutbildning inte ens är värd pappret som examensbevistet är skrivet på. Förskollärare och lärare sjunker ned i en administrativ kvicksand av kontroller och bedömningar. Orkar vi nu? vilket är störst, uppgivenheten eller kamplusten?

Många har nog länge närt en naiv tro på att regeringen, vilken den än är, vill oss alla väl. Och fackföreningarna... de är väl på vår sida?

En barnatro som präglats in i oss under decennier av socialdemokratiskt styre. Vi har låtit fackföreningarna bli en del av det “goda” samhället då makthavarna och facket gjort gemensam sak. Strejkrätten har förhandlats bort “nej, vi har lovat att inte gå ut i strejk under avtalsperioden”... och i lagen om offentliganställda (LOA) står det såhär:

23 § I arbeten som består i myndighetsutövning eller som är oundgängligen nödvändiga för att genomföra myndighetsutövning får stridsåtgärder genomföras bara i form av lockout, strejk, övertidsvägran eller nyanställningsblockad. I arbeten som avses i första stycket får stridsåtgärder inte genomföras på grund av något annat än förhållandet mellan arbetsgivare och de arbetstagare som omfattas av denna lag.
Även i andra arbeten än som avses i första stycket är stridsåtgärder i syfte att påverka inhemska politiska förhållanden otillåtna inom lagens tillämpningsområde.

Jo så står det, skojar inte, det är en nu gällande svensk lagtext...
Som jag läser det kan de som är offentliganställda (finns en risk att även friskolor kan räknas in där eftersom att sätta betyg väl är en myndighetsutövning...fritidspedagogerna, som ju är omyndighetsförklarade klarar sig nog) inte får strejka mot ett politiskt beslut som innebär att våra barn blir lidande... av dåliga politiska beslut... En eventuell pedagogstrejk måste då inriktas på pedagogernas arbetsförhållanden (förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare). Så får vi hoppas att resten av samhället sympatiserar även med barnen och reser sina krav på en politisk förändring.

Än så länge är nog de offfentliganställda inte förbjudna att agitera (skulle förvisso inte förvåna mig om jag har fel) mot tokigheterna som vi och våra barn utsätts för...så...

Om att avsäga sig sitt slavnamn...

2011-11-21T20:55:00.001+01:00

Statsminister Reinfelts farfars-farfar var svart berättar Sydsvenskan, det är bland annat därför som han är så arg på Sverigedemokraterna...och så saknar han förstås Mona Sahlins engagemang i flyktingpolitiken.

Släktforskning och moderat historiebeskrivning har en del likheter. Man kan inte vara riktigt säker på att farfars-farfar verkligen var den biologiska fadern...och man kan inte heller vara riktigt, riktigt säker på att högern verkligen var för apartheidpolitik och en massa andra dumma saker som folk säger...På pappret står det en sak, men i verkligheten kan det förstås vara helt annorlunda...

I samband med att jag fyllde femtio och fick det där erbjudandet om en gratis hyllning i tidningen började jag fundera kring vad man egentligen är i andras ögon. Min pappa var kontorist och min mamma var förutom mamma också lantbrevbärare. Båda var stolta över att vara sina yrkesroller, och presenterade sig gärna som just det.

Jag varken vill vara eller är min yrkesroll... kontorist i rakt nedstigande led. Jag vill inte svara när någon frågar vad jag gör...att jag är kontorist... inte för att det skulle vara roligare och mer intressant att säga att jag var författare, musiker eller konstnär. Så har det varit, men det anser jag mig ha vuxit ifrån.

Det är dags att avsäga sig sitt slavnamn, vi är inte vad våra arbetsköpare gör oss till. Vi kan agera i våra yrkesroller, vi kan göra ett bra arbete som vi är stolta över...och vi kan tillsammans med andra i kraft av våra yrkesroller utvecklas och i vissa fall kräva förändringar...Men det är inte det vi är...Vi borde mötas som människor nyfikna på varandra utanför våra oftast slumpmässiga yrkesroller...eller arbetslösa... sjukskrivna... utförsäkrade... hemlösa...

När vi frågar vad våra barn ska bli, undrar vi då verkligen vad de vill bli? Klart att man så småningom vill ha ett arbete som man trivs och utvecklas med, det är fortfarande en orimligt stor tid av våra liv som vi säljer till arbete och tillväxt...En tillväxt som samtidigt hotar vår fortlevnad genom sin rovlystenhet. Men vi borde nog fundera mer över vem vi verkligen är, vår subjektiva bild av oss själva så att vi kan ge ett korrekt svar på den första trevande frågan om vad man är för en figur.

Statsminister Reinfelt, vill han vara statsminister, eller vill han bara arbeta som statsminister? Vill han inte göra upp med sitt svarta förflutna?

Förresten “Fattigdom, det förknippar jag med Afrika” säger Isabella Jernbeck moderat ledamot i socialutskottet på besök hos RFHL …

Och apropå fattigdom, någon berättade för mig att de hade provat gratis kollektivtrafik i en storstad (tror att det var Aten, men hittade inga belägg för det i mina sökningar på nätet.) men tvingats lägga ner försöket eftersom det blev en värmestuga för hemlösa och ungdomsgäng, inga “vanliga människor” vågade åka...

Jag tycker att det är intressant eftersom det styr fokus mot en helt annan fråga än gratis kollektivtrafik. Först måste man göra grundarbetet. Fattigdom, hemlöshet och hopplöshet är det första det måste sättas in insatser mot, därefter kan vi reformera samhället....

Vad är ett bra jobb?

2011-11-20T11:15:00.001+01:00

Är incitamenten för att göra ett bra jobb högre lön? Är incitamenten för att driva företag enbart vinst? Det är inte bara nedrustningen av den offentliga sektorn vi har sett. Det är också en cynisk förskjutning av vad som är att betrakta som ett bra arbete och faktiskt också vad drivkraften för att göra gott är.

Vi har sett hur den individuella lönesättningen skapat splittringar hos anställda. Vi har sett hur lojalitetskraven mot företag både i det privata och offentliga tystat kritik mot missförhållanden. Vi har sett hur fackföreningarna har satt sig i företagarnas och “samhällsnyttans” knä. Vi har sett hur fackföreningarna liksom posten gjort sig själv umbärliga. Vi har sett hur bemanningsföretag urholkat anställningstryggheten. Vi har sett hur effektivitetskraven slitit ut oss. Vi har sett arbetsskadade kastas till fas3-lejonen. Vi har sett att medierna är köpta. Vi har blivit tystade, splittrade, misstänksamma och misstänkliggjorda, rädda och fråntagna möjligheten att känna att vi gör ett bra arbete. Vi ska tro att högre lön är vad som får oss att trivas på en arbetsplats.

Vi har blivit passiviserade, i bästa fall orkar vi gnälla i ett blogginlägg eller i facebookstatusen. Vi måste kämpa fysiskt mot “patronerna “igen, hitta vägar till ett solidariskt samhälle. Vi måste starta om, vi kan inte använda oss av de infiltrerade etablerade fackföreningarna.

Det finns nu embryon till kamp...Den i medier misstänkliggjorda occupy-rörelsen t ex...

Tiden är mogen, vi måste “upp till kamp” stänga TVn, starta fackföreningar och visa att vi är många som tycker att det här är åt helvete och inte låta oss skrämmas av rapporter om fallande börser. Vårt ansvar är annat än att hålla kapitalisterna om ryggen, och vi ska veta att de har gott om både fallskärmar och flytvästar, de behöver inte ytterligare flythjälp...

I vår genomreglerade “fritid” är det såklart svårt att känna att man har tid och ork att engagera sig i någonting. Kanske kan man hitta en dag då det inte är något bra på TV, barnen inte har någon aktivitet, maten planerad dagen innan...Nu spånar jag lite...men en “onsdagsrörelse” t ex som samlas på torgen en timme efter julhandeln...talare? bara mötesplats? Någon med?

Skriver Herr Klantz samtidigt som svensktoppen ligger på i bakgrunden..."Utanför mitt fönster faller mörkret", "Kom tillbaks vi gör om det nu, kom tillbaks allt blir bra till slut"

Demokratin avhyst..

2011-11-16T19:28:00.001+01:00

Tycker att det är intressant hur en ockupation och sedan “avhysning” från en allmän plats skildras i Sydsvenskan...Då är det inte Tahirtorget, eller Martyrtorget...utan Zucottiparken i New York...USA...ni vet den där stora demokratin...

Media hade nästan glömt bort att det fanns en “demokratirörelse” i USA när då polisen klockan två på natten “avhyste” ockupanterna...jo, Polisaktionen beskrivs som en “avhysning” i Sydsvenskan...och som en positiv händelse för rörelsen, eftersom media på nytt får upp ögonen för den...

Och så här fortsätter Sydsvenskan “om en vänsterrörelse – likt den som Teapartyrörelsen från höger – ska kunna spela en viktig roll inför nästa års presidentval krävs mer än att ockupera parker och allmänna platser.”

Hur kan det komma sig att de lika, eller ännu mer ostrukturerade “demokratirörelserna” i Nordafrika fick och får sådant okritiskt stöd medan dessa “demokratikämpar” förringas?

DNs rapport ger en mer nyhetsmässig bild av händelsen

För att återgå till föregende blogginlägg om ansvar, jag tror att det blir ett tema. Men först så måste jag försöka reda ut begreppet ansvar. Såhär kan man tolka det:
Ansvarsfullhet, en personlig dygd som innebär att man tar sitt ansvar...Dygd (grekiska areté) betecknar ett moraliskt eftertraktansvärt personligt karaktärsdrag.

Ansvar..vad är det?

2011-11-15T19:53:00.001+01:00

“Kromlund åker till USA med en skrivare”...Den meningen kan man vakna upp och ha i huvudet en vanlig tisdagsmorgon...när man är femtio år...

Om ondska är “att människor medvetet begår hemska handlingar” som det står i uppslagsverket, då är det ju något som man bör kunna ta ansvar för. Om man inte är medveten om att en handling är ond...det kräver ofta en moraluppfattning, och den är väl inte medfödd...annars....Hur går det till?

Jag har inte läst Ann Heberleins lilla bok om ondska, får väl göra det och se om jag blir lite klokare av det..

Vad jag läste var en artikel “skola och samhälle, en obekväm sanning- barn har ansvar i skolan och i livet” Pål Jansson gymnasielärare i Botkyrka skriver om hur vi inte låter barn ta ansvar. Min magkänsla när jag läser artikeln är att jag inte håller med, blir direkt irriterad, men märker att jag är okoncentrerad, bygger sammanhang av nyckelord som jag retar mig på utan att riktigt greppa vad artikelförfattaren är ute efter. Får en insikt i hur andra kanske läser mina texter när jag sedan inte förstår deras kommentarer...

Måste skärpa mig...läsa igenom det igen...
Individens ansvar...När kan man ta ansvar för någonting? När är man mogen att ta ansvar för någonting. Att agera ansvarsfullt ...och hur lär man sig de moraliska koderna som råder i samhället?...Till viss del genom att testa, få respons och sedan reflektera. Vissa saker lär man sig för att någon berättar varför man inte ska göra si och så...

Min tes är att barn från början är elaka...eller agerar elakt utifrån egoistiska behov. Samhället ska ta ansvar för sina individer och fostra dem till att bli ansvarskännande människor. Föräldrar och skola är nog inte de delar av samhället som brister mest i det uppdraget om det inte innefattar att vi väl oreflekterat låter dem utsättas för marknadskrafternas tryck.

Jag känner mig verkligen trögare nu när jag är femtio, måste nog sova på det här och hoppas att man inte vaknar upp med något lika tokigt i huvudet i morgon...

Ska bara reflektera över en intervju i “Skavlan”(ca 26minuter in), ett program som jag normalt bojkottar, men tittade på för att Anna Mannheimer var med...Men nu var där en norsk soldat från Afganistanstyrkan också. Han hade skrivit en bok om sina upplevelser. Han hade på sig kamuflagekläder...men vi såg honom i alla fall. Det känns som om vissa män pendlar mellan varselkläder och kamuflage...undrar vad det betyder...det var inte det jag skulle reflektera över utan det att han sade. Han sa bland annat “att vara soldat är mitt jobb, jag utför vad den norska regeringen säger åt mig att göra, även om jag inte skulle tycka att det var rätt själv. Jag följer de demokratiskt fattade besluten..” Är det där att ta ansvar kanske?...

Demokratiskt valda figurer i urval; Hitler, Mussolini, Reegan, Thatcher, Bush, Berlusconi... Det är så svårt det där med ansvar...Bankdirektörer har ju till exempel stort ansvar, och politiker...nä förlåt nu raljerar jag....

Eländes elände

2011-11-04T17:09:00.001+01:00

Ahh, vad segt det är att vara krasslig. Jag kände mig ganska seg i söndags och trodde i min enfald att det skulle hjälpa om jag sprang ut och joggade en runda. Femton minuter senare var jag tvungen att lägga ner det projektet, huvudet sprängde och knäet ömmade...gick sakta hem med värkande skalle.

En huvudvärk som har hållit i sig sedan dess utökat med med värk i nacken, knäet har dock fått vila sig till ro.

Mitt nya liv varade således i en dryg vecka. Tanken var att; nu skulle jag ta tag i mig själv, motionera, styrketräna och äta mindre. Ett femtioårskrispaket som snabbt gick i kras lika lekande lätt som en grekisk budget. Hemma har jag bara suttit och glott, gått på tredjedelsfart på jobbet och utan skrupler ätit upp allt godis som vi hade köpt för att blidka de från helvetet utsända halloween-tiggarbarnen...

Jag har väl chockat kroppen “ Vad fan nu? ska han ut och springa också...som om det inte räckte med gymmet igår och löpbandet i förrgår...och ingen mat så man bir mätt får man heller...nä det här ska vi sätta stopp för. Få se hur kul han tycker det är med ständig huvudvärk, he he”

NU börjar huvudvärken så smått släppa tror jag, men “mitt nya liv” verkar inte längre så lockande. Orkar knappt ens bli förbannad på det nya arbetarpartiets historierevidering, eller att man ordnar “Tjejmässa” på Rosengård; boxning ett slag för jämlikhet? “– Killar förstår inte smink. Om de har med sig sin tjej och hon ska sminka sig så orkar de inte vänta. Det blir en annan känsla när det bara är tjejer.” Jag vet, vi tar det kassa från båda kulturerna och sätter ihop det!

Prestera mera

2011-10-30T11:48:00.001+01:00

Opressat barn presterar bäst...En ny metod för att få barn att höja sina prestationer, eller? Det blir nästan komiskt i sin rundgång på hur vi vill få våra unga att “leverera”. Vad jag tycker är intressant att fundera över i DNs artikel (har inte läst boken) är just att välbefinnandet presenteras som en metod för att nå bra skolresultat eller topprestationer i idrott.

Om man behandlar barn med respekt så påverkar det skolresultaten positivt...Tänk... om forskningen hade visat att det var tvärtom, behandlar man barn med respekt så påverkar det skolresultaten negativt?

DETALJSTYR SKOLAN!

2011-10-30T11:10:00.001+01:00

Konsekvenseran av den nya läroplanens genomförande börjar bli synliga i klassrummen. Stressade lärare vittnar om att de aldrig tidigare har genomfört så usla lektioner, gamla stenciler har plockats fram ur lådor för att de inte har haft tid att planera undervisningen. Tiden fylls av att pliktskyldigast skriva pedagogiska planeringar inför varje nytt avsnitt och se till så att bedömningskriterierna blir förståeligt ifyllda. Det ska skrivas strävansmål, kunskapsmål, centralt innehåll, upplägg/arbetsformer, avstämmnings och hållpunkter under perioden...Alltså inför varje ämne och nytt avsnitt ska detta göras och presenteras för elever och föräldrar.

Men varför är det så självklart att lärarna ska syssla med detta? Man kan ju tycka att den nya läroplanen är genomstrukturerad och att det ges mindre utrymme för lärarna att lägga upp undervisningen efter eget huvud. Till viss del stämmer det, men det är fortfarande mängder av tomma rutor där lärarna skall försöka tolka skolverkets riktlinjer. Jag efterlyser istället en ännu mer strukturerad och detaljstyrd läroplan. Jag tycker att det på varje skola skulle anställas en grupp lärare som har som sin huvuduppgift att lyhört skapa en pedagogisk linje på respektive skola. De detaljplanerar varje årskurs och lektionstillfälle utifrån läroplan, den pedagogiska linje som skolan valt att hålla sig till och med hänsyn till eventuella önskemålen från enskilda lärare. De ser också till att adekvata läromedel och fungerande utrustning finns inför varje nytt moment.

Klasslärarna har att förhålla sig till den pedagogiska planering som pedagogikgruppen på skolan presenterar. Pedagogernas huvudsakliga uppgift blir då att via sin yrkeskunskap inom metodik och pedagogik genomföra skolans pedagogiska planering och utifrån praktik komma med förslag på förbättringar. I förlängningen skulle kanske den pedagogiska gruppen också kunna vara en lokal bedömningsinstans, för att ytterligare förstärka lärarnas lärande uppdrag.

Man skulle kunna ha invändningar och säga att en sådan här plan skulle bakbinda lärarna och inte ge dem den fulla autonomi de är vana vid att ha. Det är en riktig invändning, men jag tycker att upplägget med pedagogiska planeringar och tydliga kriterier i grunden är en bra reform. Skolan måste bli mindre beroende av enskilda pedagoger, det kan inte vara rimligt att varje lärare skall göra nya pedagogiska planeringar vid byte av skola och årskurs. Skolan måste kunna stå för kontinuiteten. Lärarna kan också lättare ta ställning till om det är just den specifika skola de vill arbeta på.

Högre löner till lärarna löser inte lärarnas arbetsbörda om de inte använder den högre lönen till att gå ner i tid. Mer resurser till skolan får inte bli en fråga om ifall pedagoglönerna ska höjas eller om det ska in mer "humankapital" i skolan, de frågorna är avskilda av varandra. Det är ju bara att höja skatterna, vill vi att skolan ska vara bra behövs det både planer och resurser. Att som det nu gjorts släppa en plan utan att ge skolorna resurser att genomföra den på ett bra sätt är kontraproduktivt, det sänker bara alla som jobbar inom skolan....

Gratis grattis del2

2011-10-28T17:08:00.000+02:00

Jag fortsätter gårdagens tankegång apopå att få ett gratis grattis publicerat i tidningen. Inte konstigt att man drabbas av en femtioårskris inför detta dilemma, som man frågar får man ju svar...De frågar efter vad jag gjort och vad jag gör...Jag har inte gjort så jäkla mycket under de här snart femtio åren...

Han föddes i Norra Vram, växte upp i Bjuv och bor numera i Arlöv. Han arbetar med administration och ekonomi på en skola i Malmö, det har han gjort i 16år och tänker säkert fortsätta tills han går i pension. På fritiden fotograferar han, läser böcker och går gärna ut i naturen. Han är nybliven ägare till en husbil och han ser fram emot att åka på semester i den tillsammans med sin fru till sommaren. Familjen består av ung fru, två vuxna barn och två katter..

Suck, där var den...Jag vet inte om Sydsvenskan sätter dit en “han hejar på MFF” som ett sponsoråtagande eller om folk verkligen skriver det...

Det här hade de klippt bort: Han har bott i Afrika när han var ung, han har grävt gravar på Lockarps kyrkogård där inte grävmaskinen kom fram, han har delat ut post på lördagar, han har spelat trummor i ett band som hette BögTrög (när han slutade bytte de namn till Trög), han har målat tavlor, han har nästan ätit en giftig svamp bla bla bla...

Klart att det man gör kanske präglar en men inte bara för att man gör det...det är väl hur man gör saker som påverkar, mer än just vad man gör (nu pratar jag inte om att sitta i koncentrationsläger eller vara drabbad av svält, elände, elände mm, det är ur ett välfärdsperspektiv jag spekulerar)...Alltså jag fick den insikten av att göra det där, men jag kunde lika gärna fått den av att göra det där istället...eller inget alls...att aktivt problematisera sin världsbild och sig själv oberoende av vad man gör...

Jag tycker att den här födelsedagsrunan istället borde vara som en innehållsförteckning. Den här människan består av: Tre knutna nävar vänsterradikala åsikter, 7 skopor humanism, 2 dl pessimism, ett kryddmått bitterhet, aningen queerteori toppat med feminism...och...förvaras oåtkomligt för barn...Ja något sånt.

Som när man köper en burk köttsoppa...Det står ju inte att “Köttsoppa gör dig ohungrig” Det är inte ointressant men lite självklart...Vad köttsoppan innehåller borde däremot vara högintressant ...Så är det ju inte för så många tror jag...Utan det är hur aptitlig soppburken ser ut som avgör om man köper den...och...och...perkele...där var vi tillbaka till femtioårskrisen...

Grattis!!

2011-10-27T23:15:00.001+02:00

Jag har fått en förfrågan från Sydsvenskan om jag skulle vilja bli gratulerad på min femtioårsdag i tidningen. Egentligen vill jag ju det, men så är det ju det här med att jag egentligen hatar den där nyliberala blaskan....Men det är gratis och man kommer i tidningen...får en del av sina femton minuter...

Nu ska jag försöka fylla i formuläret, för det är ett sådant. Jag kollade lite på familjesidan idag för att kanske få något tips. Där var en fyrtioåring, en sextioåring, en som fyllde åttio och det stora uppslaget med Babben Larsson. Babben hoppade jag över och fokuserade på de andra tre. De var alla skrivna i tredjeperson...Han är född här och där, och han tycker om att se på fotboll, hon har hållit på med porslinsmåling i 45 år, och han gillar att ta hand om sin familj på fritiden...och se på fotboll, en riktig MFFare...

Ska jag då själv skriva i tredjeperson, eller...fast de skriver nog om det i alla fall, även om jag skriver i jagform..

Formuläret...Efter de vanliga frågorna om namn, familj, var man är född och var man bor, yrke, arbetsplats så kommer den första intressanta frågan...

Vad gör du nu?:..Nu, Jag skriver i en ickekommersiell blogg under den hemliga pseudonymen herr Klantz som argumenterar mot bl a nyliberalism och annan dumhet...för humanism och jämlikhet...
och sen...

Vad gör du på fritiden?...Jag är emot att dela upp min tid på det sättet...även om en stor del av min tid förvisso är köpt...Jag är mer min så kallade “gör du på fritiden” än vad jag är mitt yrke...Därför vill jag också minska min sålda andel tid till...låt säga sex timmar om dagen till att börja med...så att jag kan fortsätta utvecklas till att bli en god människa och kamrat...på min fritid...på min sålda tid är jag lite mer formbar.

Vad vill du mer berätta om dig själv? Det var förresten mycket om vad man gör här, inget om vem man är och vill vara...Då är det kanske här man ska visa det...Jag är intresserad av all kollektiv kommunikation....tänkte jag börja men sen...kom jag till plötslig insikt om hur dumt det här är...Varför tänkte jag ens tanken?

TV är opium för folket

2011-10-25T22:38:00.000+02:00

Min brorsdotter i Ljungbyhed hittar ofta intressanta saker att fundera över. Nu undrade hon varför vissa är så besatta av att se våld och hemskheter på film “ Det är väl ingen som önskar se sin partner bli ihjälskjuten, men man glor gladeligen på en påhittad scen där någon annans partner blir skjuten. Varför? Vad är det som gör det så "bra"? Är det en instinkt att vara så grymt nyfikna så att vi kan bli bättre på att skydda oss själva i liknande situationer?”

Jag försökte med att tro att det handlar om enkelhet. Det är så lätt att framkalla känslor hos betraktaren genom sådant, låt ett barn dö (i filmen altså) så gråter vi...Många kanske inte orkar ta till sig något mer komplicerat... typ, jag vill bli rädd, ledsen, skratta och önska hämnd snabbt och lätt för att sedan kunna gå tillbaka till mitt vanliga liv där sådant är så mycket mer komplext.

Men varför har man behov av de där känslorna? frågar brorsdottern. Vad gör tårarna? Förmodligen är det något med endorfiner som produceras? fortsätter hon.

Nu ger hon sig in i internetbiblioteket och har snart konstaterat att rädsla framkallar adrenalin. TVn är opium för folket förkunnar jag, och är säker på att Karl Marx i sin himmel hör mig då jag omvandlar hans berömda citat om religion som varandes opium för folket...(vet)

Varför gråter man då? Vi hittade en del teorier, att visa underkastelse, lätta spänningar, kommunicera behov eller frustration. En rensande effekt tycks många hänvisa till, någon hänvisar till en undersökning av holländska och amerikanska forskare som kommit fram till att gråtens hälsofördelar beror på vem och varför man gråter... Samma undersökning menar också att det är hur gråten lugnar ner andningen och i sin tur personen som är den största fysiska effekten av gråt. “Dessutom varar den positiva lugnande effekten av tårarna längre än den negativa känslan som är associerad med gråten, vilket bidrar till att vi är mer benägna att minnas en episod av tårar som en positiv upplevelse.”

Det pratas inte något om lösgörandet av endorfiner men där litar jag på min brorsdotters känsla.

Så då fick vi plötsligt förklaringen till varför TVn är beroendeframkallande, endorfiner och adrenalin, uppåt- och nedåttjack i ett evigt blandmissbruk. När är det dags för TV-beroendes förening (måste kolla så att den inte finns redan). Fast en TV-missbrukare gör ju ingen skada i samhällskroppen, inte som alkholister, narkomaner, spelmissbrukare och religösa fanatiker...Tvärtom håller de samhället igång genom att köpa större och större platt-TV, äta chips och godis....

FIKAMUR

2011-10-19T15:35:00.000+02:00

När jag besiktigade husbilen påpekade besiktiningsmannen, som förresten var en mycket vänlig själ, att jag borde byta däck eftersom det var en bula på vänster fram. Jag hade tidigare lagt märke till att bilen vid lägre hastigheter lät just från vänster fram och jag befarade något värre så därav den tidiga besiktningstiden, för att få visshet. I vilket fall som helst så tänkte jag passa på att utnyttja min käre Pirelliarbetandes brorsons expertis vid val av däck, via honom fick jag kontakt med Ringtjänst i Arlöv de var kompetenta och där jag kunde få bytt mina däck till ett schysst pris.

Väl där gick jag runt och kände på alla dörrar utan att hitta en väg in, ingenstans det stod varken ingång eller välkommen. Till sist hittade jag en olåst dörr intill en inkörsport. Jag tror att det hela tiden satt folk därinne som intresserat observerade mina försök att hitta en väg in.

Inne i verkstadshallen försöker jag få kontakt med någon av alla de svartoverallade figurerna som rullade däck hit o dit. En svartmuskig kort man blänger på mig under de stora ögonbrynen och pekar mot en dörr där det faktiskt står “kundtjänst”. Strax jag skulle ta tag i handtaget störtar det ut en man i röd piketröja som nog signalerar ett mervärde framför svartoverallerna. Han sträcker halvt fram en slapp öppen vänsterhand och jag tolkar det som ett lite udda sätt att hälsa och försöker ta honom i hand, men det visar sig att det är mina bilnycklar han vill ha -nycklarna, säger han. De ger han i sin tur vidare till en lång och tunn svartoverall som stoppar dem i fickan och ger sig iväg emot dörren -den blå nyckeln, ropar jag efter honom. Under tiden försvann den röda piketröjan åt annat håll och där står jag återigen ensam och förvirrad med zombie-svartoveraller vandrande till synes ointresserat omkring mig.

Efter ett tag kommer Rikard, en ung röd piketröja med namnskylt som faktiskt ler lite och undrar om jag har fått hjälp? -Jag tror det, svarar jag och undrar om det finns någonstans där jag kan sitta o vänta? -Visst, sa han och pekade på en annan dörr det stod “fikarum” på. Där är kaffe om du trycker på knappen.

Nu sitter jag här utan kaffe vid ett fikabord täckt av en brun Marimekko plastduk, är det perstorpsplatta under? Det ser ut som fikarummet på pappas jobb, förutom duken som tyder på att det varit en kvinnas hand inblandad. Vi bodde strax intill pappas jobb så det var lätt att slinka in och hälsa på någon gång. De spelade kort och drack mellanöl på lunchen. Kom man dit en fredag så hade de köpt grillade revben, annars var det smörgåslådor.

Undrar om någon kommer att säga till mig när däckbytet är klart? Ingen har frågat mig eller bekräftat någonting, bara att hoppas det blir rätt så man slipper bråka med dem. En del verkar rent fientligt inställda, undrar om det är för att jag var så dum som inte hittade rätt väg in från början, eller om de är så mot alla.

Det här att ingen är intresserad gör mig både osäker och förvirrad. Inte blir det bättre av att jag arbetat hemifrån med bokslutet idag, man blir lite skygg då man inte pratat med någon annan på hela dagen.

Nu har det gått 22 minuter, jag kan ju inte gå ut och leta heller. Nu kom det in en gubbe i brun oljejacka och tryckte på kaffeknappen, vart tar han vägen nu? han går framför mig jag lyfter på huvudet och försöker fånga hans blick och nicka, utan framgång. Nu tar han en “teknikens värld” ur tidningsstället strax innan för dörren och sätter sig vid det andra lilla bordet.

Är det något i miljön här som ställer till det för folk? Undrar om det är likadant på till exempel damfriseringar? Det känns lite grand som liknande förutsättningar. Hade han egentligen velat ha Sydsvenskan? Den har jag som underlag och tänker inte släppa utan att någon ber om det.

Kanske borde jag testa rösten för att se om den fortfarande fungerar

...Hejsan säger jag till ytterligare en gubbe i brun oljejacka som kommer in, han tuggar på ett äpple och svarar med ett försiktigt hej. Den första gubben reagerar inte. Jag flyttar tidningen så att den blir åtkomlig för andra, men han sätter sig också med ett annat nummer av “teknikens värld”. Är det bara män i sjuttioårsldern med bruna oljejackor, manchesterkrage och stålbågade fyrkantiga glasögon som köper däck? De ser sura ut, men det gör man väl i takt med att ansiktet faller ner av ålder.

44 minuter, nu tänker jag ändå gå ut och se vad som händer, hur lång tid är det tänkt att det ska ta?

Blossande sval

2011-10-18T22:14:00.000+02:00

Ibland slår ilskan över mig lika plötsligt som en jättevåg bakom ryggen. Musklerna stelnar, hjärtslagen känns igenom den spända bröstkorten och den långsamma andningen försöker förgäves få mig att slappna av. Arrogans får mig ofta sådär upprörd, den behöver inte alls vara riktad mot mig.

Slappa huvuden nickar instämmande och så är man där, riddaren av den sorgliga skepnaden, men utan den trogna väpnaren, fäktandes mot den övermäktiga översittarens arme av nickedockor.

Det kan bara gå på ett sätt, mina vapen är svaga och rör sig utan precision, hjärtat är starkt men tonen går upp i falsett. Inför den påträngande och irriterande svängningen mot trumhinnan skruvar prästerna locken över örgångarna och lägger sina röster i träda. Maktkåta ser de inte den förtvivlans röst som greppar efter ett gomsegel att surras fast vid när stormen pressas ner i halsen och rapas upp som innehållslösa puffar av...

...tomhet...ja, tomhet, eller, nej... inte het. Det är ett falskt ord, lika oblossande som sval rapas den upp och försvinner i ett osmakligt minne av en röst som ätits upp...men lukten dröjer sig kvar en bitter stund.

858 000 000 000 kronor och en snörstump

2011-10-06T20:56:00.000+02:00

858 000 000 000 kronor, så stor redovisad förmögenhet säger veckans affärer att de tio rikaste svenskarna förfogar över...Lite förvånat utropar de att miljardärerna verkar ha klarat finans- och eurokriser i princip oskadda...
En jämförelse, Sveriges beräknade statsskuld år 2011 är 1048 000 000 000... Det är ganska mycket stålar de sitter på men ändå har de inte råd att betala av statsskulden... med de redovisade medlen...lång näsa.

Undrar vad man skulle göra med så mycket pengar? köpa några grekiska öar kanske...ge till de fattiga? Äh surrealistiskt är det, men trots allt verkligt..

Är jag bitter? Tycker jag inte att de förtjänat dessa pengar genom sin förträffliga förträfflighet? Ska man ha det sådär så räcker det ju inte med att bara sitta och duga...

Mina spår runt Krankesjön...

2011-10-03T22:52:00.000+02:00

Visa 2011-10-02 12:12 på en större karta

Jag var ju bara tvungen att kolla funktionen på mobilens inspelade spår då vi gick runt Krankesjön. Den här turen kan jag verkligen rekommendera, tar ungefär tre timmar med en rejäl matpaus och några visiter i fågeltorn. Tyvärr var det satans mycket mygg längs vissa sträckor, så efter myggdöden är nog bäst att gå. De jävlarna stack mig rakt genom tröjan, på axlarna. Krankesjön...en av Skånes finaste fågelsjöar...visst, för att det finns så jäkla mycket mygg att äta för dem. Undrar om inte Kranke betyder mygg? som i Harkrank...Skånes finaste myggsjö...

Men hur fräckt är det inte att kunna dela med sig av sina vandringsturer? Skulle ju säkert kunna tagga mina fotografier på de platser jag tog dem också.

Forskningscentralen för de inhemska språken (det är inte jag som har hittat på namnet) skriver:

"Myggor och krankar

Efter en lång, kall och snörik vinter vill vi nordbor njuta av den härliga sommaren i fulla drag. Men när vi försöker vistas ute under de ljusa sommarkvällarna infinner sig tyvärr ofta myggen i stora tal och förstör nöjet för oss. (Stick)myggorna uppskattar både sommarkvällarna och det läckra blod vi människor ofrivilligt bjuder på.

Ordet mygga och dess kollektiva parallell mygg finns belagt i fornsvenska (myg, mygga) och har motsvarigheter i andra germanska språk. På modern tyska heter det Mücke och på engelska finns ordet midge. Den engelska motsvarigheten avser dock bara två familjer myggor, nämligen fjädermyggor och svidknott (eller i dagligt tal knott), medan mosquitoanvänds med avseende på stickmyggor (lat. Culicidae).

På de flesta österbottniska dialekter kallas stickmyggor för krankar, och ordet förekommer också på många håll i Åboland och östra Nyland. Ordetkrank finns belagt bara i dialekter. Det antas höra ihop med adjektivetkrank i betydelsen ’smal’. Möjligen kan det också vara besläktat med ordet krakk, som finns i svenska och norska dialekter och som betyder ’pall, träställning’.

Sammansättningen harkrank är däremot allmänsvensk. Förleden antas återgå på en äldre variant av ordet hår och syfta på de hårliknande långa benen hos arterna. I hår har ett tidigare långt a övergått till å, medan förleden i harkrank behållit sitt a på grund av obetonad ställning framför konsonantgrupp. De dialektala uttalen harakrank (med kort a i ha-) ochhankrank är i så fall exempel på så kallad folketymologi, dvs. att ett svårförklarligt ord kopplas ihop med ett känt.

Vad förleden än betyder kan vi åtminstone glädja oss åt att harkrankarna inte är blodsugare."

Warum werden weiterhin kranke Tiere recycelt?

Kranke und missgebildete Fische in überfüllten Käfigen in den Küstengebieten, eine neue Form der Biotechnologie also, wollen wir nicht

Why do we continue to recycle sick animals?

Antichrist

2011-10-02T21:41:00.000+02:00

Igårkväll såg jag en av de bästa filmer jag inte pallat se färdigt. Lars von Triers Antichrist. Den är otroligt vacker, har en oerhörd nerv, fantastiskt manus, gudomliga skådespelarinsatser och... är så fruktansvärt vidrig att jag var tvungen att lämna en bit innan slutet. Jag ska se slutet, måste bara samla lite kraft...Två skådespelare driver den här filmen över ett antal vansinnigt jobbiga passager, verkligen vansinniga, scener ur ett äktenskap. Vet inte när jag senast blev så berörd av en film, nästan förhäxad...Kan inte sluta att tänka på den...Ser nog om den från början...snart.

Fb och Google+ konkurrent?

2011-10-01T20:15:00.002+02:00

Det ryktas om en konkurrent till Facebook och Google+. Ett nytt socialt media som kommer att koppla ihop ännu fler informationskanaler till det sociala nätverkandet. Ryktet säger vidare att bl a VISA, mastercard, de större internetbokhandlarna, Spotify (som redan är kopplat till Facebook), bibliotek samt matvarukedjor som ICA och Coop är intresserade av samarbete med den nya aktören på marknaden.

Tanken är att man som användare ska ges möjlighet att spegla en ännu större del av sin person. De böcker man lånar på bibliotek eller köper via internetbokhandel eller med sitt VISA-kort kommer att visas i högermarginalen för dina vänner. Likadant med dina matinköp, kläder mm.

Naturligtvis kommer detta att öppna för möjligheten att fejka sin identitet genom att styra de inköp som man vill ska synas i statusfältet. Utvecklaren manar att det ska ses som en positiv effekt, det kommer att göra att incitamenten för en sund livsstil kommer att öka. Vem vill att det ska synas att du köper över två kilo lösgodis i veckan, eller att man konsumerar t ex skräplitteratur? Redan nu har de som har Spotify kopplat till sin facebook märkt att vännernas musiksmak plötsligt har blivit väldigt avancerad.

Marknadsundersökningar har visat att en klar majoritet skulle tycka att det var bra om man via de sociala nätverken kunde få en mer heltäckande status. Ett önskemål som även uttryckts är att koppla matching-date-sidor till singelanvändarna så att det kan lämnas förslag på lämpliga partners. I de fall då det skulle kunna vara aktuellt med en förstående date skulle också personernas ekonomiska status och tidigare förhållanden kunna väljas.

Puss...älskar dig...

2011-09-29T22:20:00.000+02:00

tillväxt...TILLVÄXT

2011-09-28T21:05:00.001+02:00

Varför har dystopierna så lätt för att besannas medan utopierna förblir utopier... Igårkväll såg jag ännu en film ur svt:s eminenta DOX utbud; Gasland en amerikansk dokumentär om naturgasutvinningen och dess konsekvenser i Amerika. Det ger en skrämmande bild av ett samhälle där tron på tillväxt och ekonomisk vinning får människor (stora företag) att tappa all respekt både för andra människor och vår miljö (på svtplay till den 27 okt).

Ibland kan man oja sig över att de där Amerikanerna de är inte riktigt kloka...Men se upp, det händer också runt hörnet. Sverige är inte snällt längre, vi har lämnat vår alliansfrihet och neutralitet, värnpliken har tagits bort till förmån för en yrkesarme. Strandskydd och naturskyddsområden styckas av till företagsledare som annars hotar att flytta verksamhet från kommuner. Shell gör provborrningar efter naturgas på Österlen i Skåne, det byggs och planeras gasledningar genom landet. Vi är en del av den europeiska gemenskapen och vem tror att de beslutsfattarna är klokare än de i USA?

Carl Lindhagen (1860-1946) var en svensk politiker, började som folkpartist (senare liberala samlingspartiet) gick sedan med socialdemokraternas vänsterfalang. Han engagerade sig speciellt i frågor som rörde kvinnors rättigheter och fred...Medlem i Fredrika Bremer -förbundet. Redan 1902 motionerade han för kvinnors rösträtt till både höger och vänsterns förtret. Han var republikan och utropade “leve republiken” vid arbetartåget 1914. En poliskonstapel noterade detta och Lindhagen dömdes att böta 100 kronor för förargelseväckande beteende. Hans böter betalades solidariskt genom en landsomfattande ettöresinsamling...Han ses som en föregångare till nutidens miljörörelser genom sin kritik av industrialismen och han kritiserade även sitt eget parti för att vara alltför materialistiskt...

Dagens husbil

2011-09-26T22:10:00.000+02:00

Austro-daimler-AFV2

Dagens husbil, kanske något för den som är lite orolig för att bli rånad av vägpirater på rastplatserna längs E6:an...

Fint också med ett litet portabelt observartorium så att man kan skåda allt "rymdskrot" som hotar att falla ned i huvudet från natthimlen. Vart tog det vägen förresten, det senaste...Vilket antiklimax. NASA rapporterar att det har slagit ner någonstans, någon gång mellan 5,23 och 7,09 på lördagsmorgonen...svensk tid..

Mellan 5,23 och 7,09.... Alltså... Två så väldigt exakta tidpunkter ger ju uttalandet lite tyngd...

SUCCE FÖR FATTIGHUS

2011-09-24T10:13:00.000+02:00

Med rubriken “Succe för ny jobbmässa” rapporterar sydsvenskan från köpcentret Nova i Lund om hur het arbetsmarknaden är “Drygt tvåtusen personer konkurrerade igår om hundra jobb på en ny typ av jobbmarknad”....Vilken succe...

Jag lekte med tanken att Stadsmissionen kanske skulle marknadsföra sitt härbärge på samma sätt. Succe för logimässa. Det är hett på bostadsmarknaden i Lund, drygt tvåtusen hemlösa konkurrerade igår för att få en av de åtråvärda hundra sängplatserna på härbärget...OK miss, Jag överdrev antalet sängplatser...29.

Eller varför inte succe för Socialkontorets hjälpprogram. tvåtusen fattiga barnfamiljer konkurrerar om hundra matkuponger. Eller vårdplatser...sjukhussängar mm mm, vad mycket succe vi skulle kunna hitta med ack så lite ansträngning

Detta är ju bara lite “positiv thinking”, varför fokusera på det negativa? Finns väl ingen anledning att vara negativ bara för att man är fattig och står utanför både bostads- och arbetsmarknad, då mår man ju bara dåligt...Nej Tänk sunt! A positive mind anticipates happiness, joy, health and a successful outcome of every situation and action. Hej o hå! Det finns inga problem – bara uppgifter som ska lösas (av dig själv). Det finns inga slut – bara början. Svårt = utmaning.

Min positivt pessimistiska livsfilosofi känner sig inte direkt hotad...men ack så lätt det är att slarva sig igenom dessa nyliberalismens profeters små vridningar i nyhetsförmedlingen...Kommer ihåg att svenska MAD någon gång på sjuttiotalet hade ett "vad de egentligen menar, när de säger" uppslag, det är hett.

LOVE HATE

2011-09-22T22:29:00.000+02:00

filmtips: Trasdockan / Night Of The Hunter

Pratade med en arbetskamrat om kärlek och hat. Han hatar ett ishockeylag som han kallar MIF, det är Malmö redhawks...och så älskar han ett annat kallat HV71. Det ger möjlighet till dubbel glädje menar han, för i varje hockeyomgång har man två möjliga glädjekällor, den att HV71 vinner eller att MIF förlorar. Jag säger ingenting om risken för dubbla besvikelser utan blir mer förvånad över att denna man som jag sett som en övermåttan god människa kan vara förmögen att hata så ogenerat.

Tänker att det är en intressant samhällsspegling. Förvisso är det ett ickerationellt hat när det handlar om underhållning/sport, men det ger ändå hatet en viss legitimitet.

För de som läser min blogg lite då och då kan det ju tyckas som att jag inte heller är främmande för att uttrycka hat... men det är ju ett rationellt hat...Det kan man ju berättiga. Det irrationella hatet som uttrycks i idrottssammanhang gränsar till nationalism och rasism...det kan man väl sluta med och istället älska två lag, för att ges möjlighet till den där dubbla glädjen... eller besvikelsen.

HV71, står förresten för "Huskvarna Vätterstad 1971" och loggan vittnar om att den verkligen är gjord på sjuttiotalet...tänk "spola kröken"...

LÄRARSTREJK??

2011-09-21T20:22:00.001+02:00

Just another average Joe

De lärarkollegor som som skulle demonstrera i Malmö igår kunde tyvärr inte berätta mer om det idag. Den ena hade fått förhinder, då barnbarnets gosedjur tappats bort. Den andre var skitarg för att inte demonstrationståget gav sig iväg. De stod prydligt uppställda i raka led och på rätt tid, väntade på att få komma iväg men ingenting hände. Efter en halvtimme i ledet gick min vän fram o frågade vad tusan som hindrade tåget från att komma iväg. Polisen har inte kommit ännu, blev svaret...då gick min vän hem...Så jag vet fortfarande inte om det blev lyckat, hade väl varit några hundra lydiga lärare på Möllevångstorget och väntat sägs det.

Det är ju inte som om lärarna har rekryterats från de franska bondeleden direkt. Inget gödsel på stadshustrappan i Malmö inte. Jag tror inte att man kan lägga all skuld på att lärarfacken är så ohyggligt mesiga och anpassningsbara. Lärarna måste väl snart få nog av att ta all skit som kastas på dem från alla håll. Kravla upp ur gödselstacken och säg ifrån...Laglydiga demonstrationer är ju bara löjliga, ett slags primalterapeutiskt mellanslag i konsumtionshetsen som i bästa fall kan hetsa upp någon försenad bilist...De med sitt jävla sommarlov ska de komma här o blockera gatorna, tuuut tuuut...

Det krävs nog lite krafttag om det ska bli lite förändringar, och vadå högre status och högre lön? Hur mycket skit kan ni ta för högre lön? och tror ni verkligen att er status blir högre av att det? Hur länge ska de få pissa på er? Sätt igång och kämpa för vettiga arbetsvillkor (och visst, högre lön) samt rätten att få vara en LÄRARE som hjälper eleverna....Nu har ni provat att demonstrera några gånger, sen då? ...och lämna inte det till era fackförbund...Gör nått tufft nu!

LÄRARNA DEMONTERAR

2011-09-20T15:21:00.002+02:00

Två av mina lärarvänner påstår att de demonstrerade för högre lön igår... Men eftersom det inte står någonting i tidningarna, så tror jag inte på det. Det hade kanske annars varit passande sådär dagen innan höstbudgeten. DN skriver att “Kommunerna kommer få ökade statsbidrag för att kunna höja lönerna för de duktigaste lärarna.” “Annars är det ingen särskild satsning på lärarnas löner utan de regleras som vanligt mellan arbetsmarknadens parter.”

De duktigaste lärarna ja...vilka var nu det? Jo just det, de som inte har lockats till läraryrket för att det är så dålig lön...Ett modernt moment 22...

Egentligen kan jag inte förstå att de som nu har lyckats fuska sig igenom flum-lärarutbildningen ska få legitimation heller...Den borde vara öronmärkt till de duktiga lärarna...de som skall komma sen, då lönerna höjs.

Om någon flumlärare lyckats stava sig igenom föregående stycke (och rubriken) utan att uppfatta det ironiska anslaget vill jag i så fall förtydliga; Jag tycker inte att lärare överlag är dåliga.Restaurangmomsen sänks förresten som en ungdomssatsning, Macdonalds, Burgerking och Max grattis...ett happymeal till ungdomarna som ej nått skolmålen ..

Börjar bli frisk nu förresten.

Ansiktslyftning

2011-09-19T21:07:00.000+02:00

Abbot Handerson Thayer 1849-1921

Nu har jag gjort en liten ansiktslyftning på min blogg. Får väl bli så när man inte orkar bli arg på något, jobba med ytan istället. Föll ihop efter att ha sett MFF mot Trelleborg på stadion igår...Slocknade som ett barn efter ett varmt bad härhemma. Vaknade imorse med lite feber, ont i halsen och värkande öron. Jag har inte ro att vara sjuk. tänker att jag borde passa på att tvätta, städa och sen kan jag ju jobba lite hemifrån också. När jag inte orkar något av det där kan jag inte heller njuta av att vara sjuk.

Jag tvingade mig ändå att sitta och njuta lite av "den nakna mannen" på Svt play , en finsk dokumentär som har allt, den måste ni se!(innan den 13 okt) och när ni ändå är därinne på svt play så om ni inte har sett "Jag är min egen Dolly" se den också (innan den sista september), den måste också ses.

Beate Grimsruds En dåre fri, väntar på också på mitt sängbord, får väl jobba lite för att koppla bort det man inte orkar med...

Vandrarens väg

2011-09-13T21:17:00.001+02:00

Lite sent kommer jag iväg till jobbet idag, har ändå vaknat tidigare än väckarklockan men hamnat i ett helg-tadetlugnt-läsa hela tidningen-läge, som nu hastigt måste ruskas av tisdag som det är. Jag passar på att gå in mina nya vandringskängor då jag går till jobbet, idag måste jag skynda på stegen ytterligare eftersom jag är tre minuter över i mitt tidsschema. Det tar ganska precis en halvtimme att ta sig dit till fots.

På den öde cykelvägen mot Arlövsgården går det en ung kvinna dryga 60 meter framför mig. Jag reflekterar över kontrasterna, hennes kroppstajta stretchjeans som avslutas nedåt som en strut in i ett par tunna grå basketskor, säkert inte mer än storlek 37. Basketskor...eller converse varkar vara det adekvata namnet för tiden. Jag bär mörka, rymliga och bekväma friluftsbyxor, en svart anorak samt de stora handsydda italienska vandringskängorna.

Jag går raskare än vad hon gör, knappar in meter för meter. Hon går som om hon antagligen nyss suttit på en morgonbuss, lite kutande och med en stor blekröd axelbandsväska av tyg över den bruna korta skinnjackan. Den typen av jacka var rätt populär när jag var i den åldern, svarta muddar, säkert ett seconhandfynd tänker jag.

Jag försöker låta lite mer då jag närmar mig henne, sparkar lite på grusen för att inte skrämmas, går också över på motsatt sida av vägen hon går på. Jag noterar att hon måste ha märkt av min närvaro, hon skyndar på stegen en aning, knappt märkbart, men vänder sig inte om fast nacken spänner sig en aning...Jag går fortfarande snabbare än henne.
Så smått börjar jag inse att för henne är jag antagligen en potentiell våldtäktsman som försöker skynda ifatt henne lagom till viadukten under E6an, eller kanske ska jag dra in henne i den lilla parkdungen mot slutet av cykelvägen...

Jag saktar ner lite för att inte komma för nära, men jag kan inte gå lika långsamt som hon gör, för det skulle verka ännu mer misstänksamt. Jag märker att jag börjar se mig själv med hennes blick, och skräms lite av mig själv.

Vid dungen svänger hon raskt av mot vänster till vårdhemmet där hon förmodligen arbetar, jag känner den begynnande lättnaden i hennes steg. Själv forsätter jag rakt fram på grusvägen som leder in i det EU-finansierade tätortsnära naturområdet som går i ett smalt stråk rakt genom golfbanan.

Färgsprakande gråtoner kryper fram i grönskan under den täta molnmassan. Den meditativa känsla infinner sig som man kan få när ansiktet slappnar av och man slipper kisa av solen. Jag märker att jag oftast kisar när jag är utomhus, får anstränga mig en aning för att slappna av.

En motor låter bakom mig, drar mig åt kanten på grusvägen för att släppa fram vad det nu är. Det är Benny som kör upp bredvid mig och stannar traktorgräsklipparen. Han har arbetat på golfbanan sedan PEAB tog över entrepenaden över grönområdena runt jobbet. Tidigare var det en kommunal verksamhet med människor som hade svårigheter att få anställning på andra ställen som skötte området. Antagligen får golbanan något bidrag för att han klipper gräset där.

Benny brukade vara vid oss, plockade skräp och gjorde fint i rabatterna, tomflaskorna som ungdomarna hade slängt in i buskarna stoppade han i kassar som han hade hängt på sin trehjulcykel. Han var glad för att prata stannade gärna till och vi hade en del raster tillsammans. Vi berömde honom ofta för att det hölls i sådan fin ordning på området. Plötsligt en dag var den kommunala verksamheten borta från området och unga människor i PEAB-orangea overaller hade tagit över.
Nu är han i alla fall på golfbanan, och han verkar trivas med det. Varje gång han ser mig gå till jobbet så kommer han och vill byta några ord med mig. Idag berättade han att han varit i Köpenhamn igår, tagit cykel med på buss 999.
-Det är en sådan där hopfällbar modell så den går att ta med. Han hade sett den llille havefrue, den hade kommit tillbaka från Japan...
-Jag fyllde sextio år igår, sade han i förbigående, de bygger så mycket nytt därute, precis som de gör här... så cyklade jag förbi nere vid Langedrag, det är ju mina gamla hemtrakter...
-Ah fasen... fyllde du sextio igår, det kan man ju inte tro att du har kommit upp i den respektabla åldern, sade jag och tillade, jag fyller femtio i år.
-Ja då ska du fira då kan man tro, sa han och plirade lite på mig, de flesta av mina har ju gått bort...men jag ringde min syster igår....Jag lämnar Benny med ett försenat grattis och vi ses, ökar takten nu än mer försenad.

Assar med hunden står framför mig nere vid den andra dammen. Hunden kommer fram o hälsar. -Han är så slö, det skall till något annorlunda för att han ska reagera. Det är roligt att det finns småfisk i dammen nu, sa han. Jaså är det fisk däri sa jag, så roligt. -Igår var det några pojkar som stod där och fiskade, han pekar mot andra sidan av dammen. De hade fått en gädda, såhär stor säger han och måttar med händerna.

Jag klappar hunden, går vidare och tänker att det här är som någon klassisk saga där en ensam vandrare möter tre utmaningar som han måste välja rätt förhållingssätt inför.
När jag berättar det här för min son säger han att det är som om det var meningen; att du inte skulle skynda. Det verkar som om han tror på att det finns en mening med tillvaron.

Eländes elände...

2011-09-06T21:23:00.000+02:00

Idag var det tänkt att jag skulle köra en genomgång av google apps för våra niondeklassare med sina alldeles nya laptoppar...En liten lapsus visste jag readan om, jag kunde inte använda den interaktiva skrivtavlan eftersom projektorn några dagar tidigare hade fallit ner från taket som en livsfarlig pistong, missade läraren med en hårsmån och rände rakt in i tavlan...

Jag hade också räknat med att några inte skulle komma ihåg sina lösenord och hade en plan för det...Vad jag inte hade räknat med var att uppkopplingen inte skulle ha tillräcklig bandbredd så att alla skulle kunna komma ut på nätet, och de som kom ut hade en otrooligt seg uppkoppling...De nya laptopparna visade sig ha ett problem med styrplattan som gör att den låser sig lite då och då...suck...

Så jag försöker genomföra en dubbellektion i ultrarapid...eleverna visar ett fantastiskt tålamod och överseende, men nu i efterhand kan jag inte förstå varför jag inte bara sa att -Nä nu struntar vi i detta tills vi har fått ordning på tekniken, så använder vi den här tiden till något vettigare.

Jag har också varit i högsta grad delaktig i att haverera ett annat projekt på jobbet, har gjort ett riktigt uselt jobb...Dåligt planerat, inte alls implementerat hos de som skulle göra grovjobbet och ja...eländes elände.

Det som gör det ännu mer trist är att man känner sig så ensam. Det är inte så att det står ett helt gäng beredda att hjälpa till när allt går åt helvete...Jag kan förstå frustrationen när saker och ting inte fungerar som man tänkt sig, men nog måste vi väl försöka hjälpas åt att lösa strulet? Jag kan bli lite trött när jag känner att så många hägnar in sig i sitt eget hörn och inte vill se sig själv som en del av helheten...

"Herren såg att ondskan på jorden var stor" (1 Mos 6:5)

2011-08-25T20:40:00.000+02:00

Ultrakonservativa republikaner med tepartyhuvan djupt neddragen över huvudet är kanske ett än större hot mot världen än vilken rättrogen taliban som helst. Hata homosexuella, döda de otrogna araberna, klimathotet - bara bluff..mm mm, ha förtröstan, Gud, han fixar allt.

Men klimathotet tror jag faktiskt att de skulle kunna ta till sig om man valde att kalla det syndafloden istället ...

SOCIAL KOMPETENS...tro fan det

2011-08-21T08:27:00.004+02:00

Lärarnas Riksförbund och Svenskt Näringslivs gemensamt beställda rapport “visar på klara samband mellan ungas arbetslöshet och bristen på baskunskaper och social kompetens.”

Redan där borde varje ansluten lärare omedelbart skicka en begäran om utträde ur LR.

“Svenska skolresultat har fallit och ungdomsarbetslösheten är bland de högsta i Europa. Samtidigt skriker företagen efter kompetens.”

Min egen undersökning visar att om företagen nu skriker efter kompetens så borde de kanske satsa lite pengar på att utbilda arbetskraften själv. Dra ner på aktieutdelningar, chefslöner och bonusar så blir det råd.

“ En ny undersökning, utförd av Demoskop, visar att endast ett av tio företag upplever att skolan lyckas förbereda eleverna för arbetslivet. Skolan måste satsa mer på baskunskaper och social kompetens.”

Min undersökning visar också att den sociala kompetens företagen efterlyser inte ingår i det uppdrag skolan har, nämligen att uppmuntra kritiskt tänkande...

Snälla lärare, nu måste ni stå upp för ert yrkesval. Jag kan inte föreställa mig att någon av er tänkte att ni skulle hamna som lägervakter på näringslivets arbetsläger när ni valde att gå lärarutbildningen...visa att ni inte ställer upp på dessa vrångbilder som bl a LR och SN ger av skolan och dess uppdrag.

BEGÄR UTTRÄDE NU! Det finns andra fackförbund.

SE PÅ FINLAND...

2011-08-17T22:08:00.000+02:00

Ibland funderar jag över vad “kunskapsivrarna” egentligen vill med skolan? -Titta på Finland, säger de, vi måste göra som dem. Finska elever trivs inte i skolan (till skillnad mot de svenska) Finland toppar självmordsstatistiken... men, de ligger högt på PISA-rankningen...tillsammans med Kina och Sydkorea

Respekt för den abstrakta allmängiltigheten, dess sanningar och den rådande makthierarkin. Det vill säga; håll flabben och av med kepsen. Så tror jag att de vill skola arbetskraften, Istället för det mycket svårare, att både ge och förvänta sig respekt av och för varje enskild individ...samt att tro att det kan vara både jobbigt och lustfyllt att lära.

Och “kunskap”? Nu har vi till stor den en skola som “lär för testerna“ i alla fall då det är dags för de nationella proven. Utökningen av dessa tester kommer än mer att styra in skolan på detta spår...Den gode ”superpedagogen” Stavros Louca (känd från TV) kan få exemplifiera , då han arbetar metodiskt för att få sina elever att klara de nationella proven. Herr Louca kommenterar anklagelsen om att vara fuskare till Aftonbladet:

“Under mina 30 år som lärare har jag haft många klasser som har genomfört det nationella provet i matematik. Självklart drar jag nytta av dessa erfarenheter och berättar för mina elever vilken typ av övningar som brukar dyka upp och vad de bör fokusera på. Vid studier på universitet och högskolor utgör gamla tentor en viktig del i studenters förberedelser för sina prov. I min värld är det oförklarligt att man blir stämplad som fuskare för att man arbetar på det sättet.”

Jag är förvisso för att man ska kunna utvärdera sin kunskapsinhämtning men när utvärderingarna får så stor betydelse för elevens slutbetyg och omdömet om hurvida läraren fullgjort sitt uppdrag så öppnar det för genvägar. För den skola som verkligen skulle försöka använda sig av de nationella proven som utvärdering, skulle såklart få fruktansvärt dåliga resultat jämfört med en Stavros-Louca-skola.

Jag kan inte hjälpa att jag nästan får TeaPartysug när jag hör att Stavros (Ma-NO) är Johovas vittne och tycker evolutions te-orin är en bluff...Undrar också om han verkligen hade kollat in de nationella proven innan...indicierna var ju rätt grava, men det är ju en annan sorglig historia...I vilket fall som det kan inte vara lätt att leva upp till att vara en Superpedagog.

ÄVEN EN PROFESSOR KAN VARA OKLOK

2011-08-16T22:39:00.001+02:00

Samhället har förändrats en del och med det också de strukturer som tidigare varit. Sanningen är som de flesta vet föränderlig under tid. Det som var sanning på trettiotalet var inte sanningen efter andra världskriget och det som var sanningen då är inte sanningen idag. Vad som är sanningen om idag lär vi få vänta ett tag på att få reda på...antagligen till de som har något att förlora på att sanningen uppdagas dött bort.

Skolan är ingen isolerad ö, läraryrkets status som nästintill allena kunskapsbärande har förändrats i och med att fler har fått ta del av kunskapens frukter. Eleverna i flumskolan har också uppmuntrats till att vara kritiskt tänkande och att inte svälja serverade sanningar med hull och hår.

När de sk. kunskapsförfäktarna, idag i form av professorerna Inger Enkvist (spanska) och Hans Albin Larsson (historia) vill ha tillbaka lärarnas status och lydiga barn verkar man inte vara medveten om att vi andra har rört oss emot ett post-industriellt samhälle...

HAL skriver “De flesta vet numera att duktiga lärare är den viktigaste faktorn för en framgångsrik skola. För att locka de bästa studenterna till läraryrkena behöver skolan bli en attraktiv arbetsplats präglad av ordning och reda, med lärarlöner som är anständiga samt inte minst med en betydande frihet för lärare att disponera arbetstiden.”

De vill ha ordning o reda i skolan samt högre lärarlöner för att locka de “bästa studenterna” till yrket...Lärarna är dåliga...och de som redan är i skolan lär ju då knappast bli bättre av högre löner...en plan på lite längre sikt således, men vilka är de “bästa studenterna” som ska lockas till läraryrket? och hur blir man en “duktig” lärare?

IE skriver“ Att i lärarutbildningen mer betona pedagogisk ideologi än ämneskunskaper, vilket gjorts i Sverige sedan 1970-talet, är inte förknippat med bra resultat.”

Eleverna är oftast inte mer bildade än sina lärare, men det försprång de tidigare hade gentemot barnens föräldrar är till stor del uppätet. En lärare kan inte längre hävda sin auktoritet med bildning, ämneskunskap eller bestraffningar. Däremot kan läraren via sin pedagogiska skicklighet till viss del återerövra både sin status och trygghet i yrkesrollen.

När professorerna (i spanska och historia) går till angrepp (eller kanske försvar) mot Olle Holmbergs artikel är det lärarna som får de kraftigaste käksmällarna...och sen som vanligt hänvisas till PISA och McKinleyrapporterna...Om man tror att man kan plocka ut en giltig kvalitetsrapport ur dem utan att samtidigt se på de samhällsystem och förutsättningar som ligger till grund för de höga resultaten är man inne på en väldigt farlig och dum stig.

PLANEKONOMI

2011-08-12T10:08:00.002+02:00

Världens snabbaste plan, 30 minuter, sedan försvann HTV-2 Falcon lika spårlöst som var tionde brandman. Undrar hur mycket pengar man plöjer ner i ett sådant, numera dubbelt planlöst projekt?

År 2003 påbörjades tydligen dethär projektet; att försöka bygga världens snabbaste flygplan (nåja det har man väl alltid försökt men just detta försöket). En satsning som väl är till för världens fromma tänker man lite oreflekterat. Koolt att kunna resa till Australien på en timme, eller snabbt skicka katstrofhjälp eller så...Men... ja enligt en del amerikaners synsätt är det till världens och “demokratins” fromma i alla fall.

För “Falcon är tänkt som en plattform från vilken missiler ska kunna avfyras mot mål runt om i världen. Genom planets höga hastighet kan ett mål nås inom en timma.”

De få skattedollar som plockas in från det amerikanska folket går såklart inte till någon sjukvårdsreform, nej, det satsas på vapenutveckling. Trodde faktiskt det var på “utelistan” att sätta de “ekonomiska hjulen” i rullning på sådant sätt? och det verkar ju inte direkt ha fungerat så bra heller den här gången.

Förresten är inte inne- och utelistor rätt ute också...inte; rätt-ute...utan väldigt ute.

Uppdatering av gammal post

2011-08-11T20:09:00.007+02:00

Jag var tvungen att uppdatera en gammal bloggpost om de bilar jag ägt. Tänk att det skulle ta så många år innan jag lyckades köpa något som liknar en av mina drömbilar...klicka på etiketten "cars" för fler bilposter.

Juholt, Sverigedemokrat och rasist...eller?

2011-08-10T16:07:00.004+02:00

http://www.expressen.se/debatt/1.2521423/rasismen-ar-ditt-ansvar-nu-juholt

Det är ju förvisso bra att unga människor engagerar sig i politiken...men kanske borde de ha någon typ av mentor som kunde hjälpa dem bort från de värsta feltrampen när de är ute o cyklar

Eller är det bara så att de unga nymoderaterna har blivit så förvirrade av att vara ett arbetarparti att de verkligen tror att Olof Palme var deras talesman? Att det var moderaterna som tog avstånd från apartheid och att stödet till ANC kom från dem...(hur nära är jag nu att vara lika raljerande?)

Vässad argumentaionsteknik och retorik utan att ha förståelse och historisk inblick ger mig kalla kårar, och det finns i alla läger. Är det dessa ungdomar som sedan kommer att ha ledande positioner i de politiska partierna? Inte var väl sådana som Anders Borg , Fredrik Reinfeldt Carl Bildt Olof Palme och Mona Sahlin så tossiga? (länkarna är till youtubeklipp när de var unga)

Man måste få pröva ideér och ha visioner men...vem gör det numera?

Dagens husbil...är min husbil

2011-08-09T23:03:00.000+02:00

Första-klass-resan

2011-08-09T08:01:00.001+02:00

Eller resa i första klass. Sitter nu på tåget mot Stockholm, klockan är 05.17 och vi har nyss lämnat Malmö central. Har fått en baklänges plats, fattar visst inte riktigt hur man bokar plats i rätt färdriktning. Förstaklassbiljetten var bara dryga hundralappen dyrare än en ordinär biljett och det ingår både frukost och internetuppkoppling sägs det. Sköna stolar i alla fall.

Jag har tagit en semesterdag för att åka till vår huvudstad för att i bästa fall köpa en grej som jag sett ut på nätet... Min femtioårspresent från familjen…

Jag är väldigt förtjust i konspirationsteorier, tycker att de ofta vittnar om en härlig kreativitet. Den senaste jag fått höra är om campingplatserna, de som ägs av stat och kommuner. Det är de som sprider ut rykten om att husbilar rånas på rastplatserna för att skrämma folk till campingplatserna. Säkert!

Herrejisses…det här går ju inte, jag far fram och tillbaka som i värsta bergodalbanan. Korgstabilisatorn har pajat på tåget…ska försöka låta bli att bli åksjuk…

För-fördelningspolitik

2011-08-08T14:28:00.002+02:00

Fick via en god vän tipset om den här krönikan i DN som måste vidarebefordras. En fantastisk app till iphone som heter Meal Snap. Du fotograferar vad du tänkt äta och appen räknar på ett näst intill magiskt sätt ut inte bara vad det är du tänkt äta utan också kaloriinnehållet...

Kommentar från användare:
“This is an incredible app!! We take a picture of anything and it knows exactly what it is and how many calories. It even knew my bagel with cream cheese was half eaten. I'm impressed so far.”

Har du läst krönikan?(den är kort)

I så fall är det dags att se på ett klipp från Monty Python’s Flying Circus, skulle ni av någon outgrundlig anledning inte orka se hela klippet så spola fram till ca 5.30 in i avsnittet...ohhh hittade precis en funktion där man kan länka in precis var man vill i ett youtubeklipp för den late.

Dagens husbil 8

2011-08-07T21:38:00.000+02:00

Dagens husbil 7

2011-08-06T00:15:00.001+02:00

ANTIINTELLEKTUALISM?

2011-08-06T00:07:00.000+02:00

Både höger-och vänsterextremister finns...i alla fall som etablerade begrepp, men säg mig, varför finns det bara vänsterintellektuella?

Nyligen hade jag den stora glädjen att få en replik publicerad i Sydsvenskan på nätet, eller rättare sagt en replik som då var redaktionellt rensad på den nyliberala kritik jag hade “smugit” in i texten så att jag nästan kunde misstas för att vara miljöpartist...

Komiskt även att de hittade på att omnämna mig som “lärare” jag som tillhör de oönskade obehöriga och otillräkneliga. Men så undervisar jag ingen heller. Min mamma brukade förresten också säga till släkt o vänner att jag var lärare...

Om jag hade varit lärare...då hade jag kanske tagit alla forskningsresultat till min hjälp för att mina elever skulle garanteras höga betyg...

Ordentlig frukost (varje dag), Kost med höga folatnivåer (frukt, grönsaker mm), daglig fysisk aktivitet, gröna skolgårdar, trygghet och trivsel, kompetent engagerad ledning och...det viktigaste förstås... rika föräldrar, gärna lesbiska och högutbildade.

dagens husbil 6

2011-08-03T21:40:00.000+02:00

Något för Blixt Gordon

Husvagn...

2011-08-02T23:09:00.001+02:00

Dagens husbil 5

2011-08-01T23:27:00.000+02:00

Amfibiehusbil

Dagens husbil 4

2011-07-31T20:43:00.000+02:00

SAAB husbil...

Hata, hata, hata ...HATA

2011-07-31T10:17:00.000+02:00

Tänk så mycket elände en ensam människa (man) kan ställa till med, kan nästan tycka att det är underligt att det inte händer katastrofer oftare.

Terrordådet på Utöya tror många nu bara är den yttersta spetsen på en samhällsströmmning som underbyggs av hat. Hat mot kommunister, socialister, invandrare, muslimer, politiker. Ett hat som syns frodas på internetforum, mediers kommentarstrådar och olika facebookgrupper bl a.

Igår blev en allsvensk fotbollsmatch återigen avbruten för att någon i publihavet kastat in någon slags smällare och för ett tag sedan var det någon som sprang in på plan för att nita motståndarlagets målvakt. Ytterligare en enstaka person som saboterar för det stora flertalet. I fotbollskulturen är dock inte hatet riktat mot någon med direkt avvikande uppfattning, det riktas mot dem som hejar på ett annat fotbollslag.

Konstgödslet i det det nyliberala samhällsbygget är konkurrens och utslagning, tillsätter man då några ingredienser som rädsla, otillräcklighet och bristande bildning har man antagligen alla ingredienser för att skapa mänskliga detonationer. Det sägs att konsten speglar samhället, kanske det...men idrottskulturen är nog ännu tydligare.

Jag har stått vid sidan av planen ett antal gånger då mina båda barn har spelat ungdomsfotboll och förstått hur allvarligt och viktigt det är för många med fotboll. Så viktigt att föräldrar och andra supportrar inte drar sig för att skälla på domare och psyka spelare från motståndarlaget för att vinna framgångar för egna laget. Fotbollsspelarna själva drar sig inte för att utdela en vass armbåge eller en stämpling om det kan göras utan att domaren uppmärksammar det. Duktiga fotbollsspelare skall trampas på hälsenorna och få tjuvsmällar så att de inte kan spela ut sitt register, det, en del av en taktisk disposition.

Hur blev denna friskvård/underhållning ett gladiatorspel där en del av utövarna går över all anständighet och hänsyn för att vinna egen framgång/karriär och där stora delar av publiken suktar efter blod och förnedring av motståndaren..?

1969 förbjöds proffsboxning i Sverige, de viktigaste skälen angavs då vara risken för liv och hälsa. Det förbudet upphävdes 2007. Ett av skälen var att man inte ansåg att proffsboxningens skadeverkningar var större än i andra idrotter...och jag tror inte boxarna har blivit snällare och inte slår mot huvudet.

Håller föresten på att läsa “våra tankar om politik” av Bengt Göransson, han uppmärksammar en del intressanta förändringar i språkbruk bland våra politiker, medborgare har blivit skattebetalare (kund) och solidaritet har blivit rättvisa...små glidningar kan tyckas men, fundera på dem ett tag...

Det är kanske språket vi måste återerövra för att vända skutan mot solidariska farvatten? Cyberrymden får inte bli en plats vi lämnar åt troll, fundamentalister och terrorlagstiftare. Låt de humanistiska tankarna omsättas i ord och gå inte i fruktlös polemik med kverulanterna.

Dagens husbil 3

2011-07-30T16:32:00.001+02:00

SOMMAR I P1

2011-07-29T14:13:00.003+02:00

"Sommar"förkylningen placerar mig framför datorn...lite bloggande och lyssnande på sommarpratarkivet piggar upp nu när konjaken är slut. Mina favoriter är nog än så länge Beate Grimsrud och Ville Virtanen, men tycker att det varit rätt få bottennapp i år...Som lite terapi har jag gjort en sida där vi alla kan rösta fram årets sommarpratare...Kan ni inte sprida ut det till sommarpratslyssnare ni känner? Hade varit kul att se vad andra uppskattar tycker jag...

Sidan hittar ni via länken här eller på högersidan av den här bloggen...Titta på filmen ovan förresten.

Dagens husbil 2

2011-07-29T12:36:00.000+02:00

Lycksalighetens ö...hhh

2011-07-29T12:10:00.000+02:00

Efter att ha läst Per T Ohlssons ledare i Sydsvenskan “När lugnet slås sönder” den 24/7 var jag bara tvungen att försöka få tag på rapporten “Lycksalighetens ö” en analys av en stor opinionsundersökning utförd av Göteborgs universitet, som han hänvisar till då han skriver; “ I årets rapport har forskarna för första gången anlagt ett psykologiskt perspektiv genom att undersöka hur olika personligheter placerar sig på vänster-högerskalan. Det är fascinerande läsning, om än inte särskilt överraskande. Ett av de starkaste sambanden är att lugna människor tenderar att luta mer åt höger och ängsliga mer åt vänster.”

Vad är det för expertgrupp “några av landets främsta statsvetare” som kan skapa denna analys av resultaten i en opinionsundersökning? En sökning på SOM-institutets sida vid Göteborgs universitet ger ingen klarhet. Underlagen finns redovisade, men jag som lekman kan inte förstå hur sambandet mellan lugn-höger och ängslig-vänster kan utläsas.

Är förresten lugn-ängslig antonymer? Borde det inte vara typ obekymrad-bekymrad eller lugn-orolig... Det skulle ju bli en lite annan, och som jag tycker mer rättvisande bild av en obekymrad höger som tror att allt blir bra bara marknadskrafterna får råda, och en lite mer bekymrad vänster. Eller varför inte ängslig-förtröstansfull? ...Förtröstansfull, väcker inte det associationer till det lite mer konservativt-höger-religiösa hållet. Ängslig vill man väl inte vara, då tänker jag på en ogrundad oro, och det är det ju inte.

Per T fortsätter “När Fredrik Reinfeldt uppträder med sävlig eftertänksamhet och Håkan Juholt skruvar upp retoriken i falsett, så vädjar de alltså till sina väljarbaser.”

Men jag tycker faktiskt att lille Per låter lite orolig när han i samma artikel skriver angående terrordådet i Norge “Efter detta uppenbarligen högerextrema terrordåd, som har en del kusliga likheter med Oklahoma City 1995, kommer ingenting att bli som förut i vår tidigare så skyddade vrå av världen: ingen går säker. Det besinningslösa hatet och våldet har nått även hit.” Falsettonen hittar han väl men jag tycker att hans vänster är lite otränad.

Tyvärr hade inte biblioteket rapporten så jag beställde den via universitetets hemsida...170kr, de har väl sommarstängt, så den kommer väl inte förrän en bit in i september. Jag får återkomma när den anlänt.

Till Sydsvenskan 29/7 och 3/8

2011-07-29T09:50:00.002+02:00

Irritationen över den enögda synen på friskolor gjorde att jag återanvände delar av ett inlägg som jag gjort på Backaskolans hemsida tidigare i somras och svarade de tre SSU:arna:
(edit: 3/8 2011 efter att fått delar av artikeln publicerad i webbupplagan, blå text är den publicerade texten)

Svar till Kerstin Linderoth, Anders Österberg, Johanna Storbjörk 29 Juli 2011.

Ett försök att nyansera debatten om profithungriga friskolor, valfrihet och ordning o reda.
Bilden av friskolor som en enhetlig ondskefull parasit på samhällskroppen har blivit så manifesterad i media och politisk debatt att det numera är en etablerad sanning. Senast i Sydsvenskan den 29/7 går tre ledamoter i SSU:s förbundsstyrelse till attack på opinionssidan. Betygsinflation, obehöriga lärare, segregering och “barnen blir en pengapåse” mm, det finns nästan ingen hejd på vad friskolorna kan lastas för. Myter och fördomar frodas och förblir dessvärre oemotsagda.

Jag har arbetat på en liten friskola i Malmö i drygt femton år nu och vill gärna förmedla en alternativ syn. En liten personlig reflektion om hur både vi och världen i övrigt förändrats under dessa år.

1994 sammanstrålade en föräldragrupp som ansåg att den vanliga kommunala grundskolan inte samstämde riktigt med deras syn på vad som var viktiga värden och uppgifter för skolan. Dessa drivande föräldrar samt friskolereformen som genomförts något år tidigare öppnade möjligheterna att starta en friskola.

Den nya skolan skulle ha en tydlig kulturprofil, drivas som en ideell förening och framförallt, den skulle vara betygsfri. Barnen skulle synliggöras och stärkas i sin utveckling till självständiga, kreativa och empatiska individer…

Tanken var också att läraren skulle få vara just en lärare, en person som eleverna hade förtroende för och som de kunde blottlägga sina brister inför. Inte upplevas som en bedömare till vilken man måste dölja sin otillräcklighet. Vi arbetade utifrån tankar på ett portfoliosystem där eleverna tillsammans med pedagogerna kunde samla sina arbeten för gemensamma reflektioner. Alla som arbetade med barnen kallades för pedagoger i ett försök att komma runt traditionella hierarkier.

Man skulle kunna säga att vi arbetade medvetet och metodiskt för att skapa en “flumskola”.

Synen på samhället, skolans roll, kunskaper, status och människosyn har förändrats under den här tiden. Numera upplevs närapå allting som mätbart - kvantifierbart och därigenom möjligt att fastställa i ett nyttovärde och klassificeringssystem, framförallt har detta kommit att gälla inom skolvärlden.

Det märkte vi först då det började bli dags att slussa ut våra niondeklassare till gymnasieskolan. Vårt portfoliosystem passade såklart inte in i gymnasieskolans antagningssystem. I bästa fall kunde de tänka sig att översätta elevernas portfolios till det rådande betygssystemet, dvs att de gjorde bedömningar utifrån elevernas arbeten, annars var vi hänvisade till den “fria kvoten”. Ställda inför det ansåg vi att det var bättre att vi själva tog hand om betygssättningen...och så gick det till när vi blev en skola som började rätta in sig i ledet.

En god lärmiljö är som jag ser det inte en sorteringsmaskin där man arbetar med piska och morot och mig veterligen så finns det inte heller någon seriös forskningsrapport som visar något åt det hållet, snarare tvärtom. Om skolans uppdrag är att vara en instans där man lär sig saker så borde väl de forskningsresultat som visar på bra lärmetoder vara centrala i debatten…eller?... “Hur” lär man sig?. Och kära socialdemokrater det “huret” är inte om man ska ha betyg från 6:e eller 7:e klass.

Frågan man kanske också måste ställa sig är, vad är det för samhälle vi vill ha? Vill vi att våra barn ska känna en ständig press och prestationsångest? Vill vi ha en skola som i huvudsak inriktar sig på att klara de “viktiga ämnenas” tester (Nationella prov), där det icke mätbara, som bildning eller djupförståelse inte heller ges tid att utvecklas?

10år efter Bush-administrationens “No child left behind act” genomförs precis samma sak här utan att någon ens reflekterar över de negativa konsekvenserna som dragits i USA av detta kontroll/utvärderingssystem. Det finns redan en modell kallad Campbell’s law som tar upp bl a problematiken med att undervisningen inrättas till att enbart klara testerna.

Skoldebatten anser jag har polariserats till att handla om anställningsbarhet, om hur vi skolar arbetskraften och sållar agnarna från vetet och var o en i sin rätta fålla (fritt citerat från en gammal progglåt). Det och den okritiskt använda PISA-rapporten som man slår i huvudet på oss med jämna mellanrum, tror jag skapar en oro både hos elever, föräldrar och pedagoger...Där, kära SSU:are kan ni ta upp fajten för ett jämlikare samhälle. Gör det inte så lätt för er som att tro att ni löser skolans problem genom att avskaffa friskolorna.

Ska skolan få en chans att bli bättre måste fler människor ge sig in och höja nivån på debatten. Ordning o reda? hur då och till viket pris? Lydiga barn, straff, konsekvenser och belöningar? När representanter för socialistiska ungdomsförbundet går ut med yxan mot friskolorna istället för att på allvar se vad det är som brister i skolsystemet ter de sig som en vilsen Don Quijote. Segregeringen och klassklyftor skapas inte av friskolorna, faktiskt så är det så att friskolorna kan motverka segregering då man inte som förr behöver välja boende efter skola. Visst, stoppa gärna vinstutdelningen av skattepengare men rikta er ilska mot tvåtredjedels-samhällsbyggnaden om ni är ute efter jämlikhet och likvärdig skola.

Det finns många friskolor i Sverige som har startat med en pedagogisk tanke vilken har kunnat genomföras på grund av småskaligheten och engagerade pedagoger, friskolorna behövs för att tillsammans med kloka politiska visioner driva den pedagogiska utvecklingen framåt. De stora kommunala skolorna är ofta lite tröga organisationer och pedagoger som brinner kan riskera att kvävas i den miljön.

Vad som kan vara en lite lustig reflektion i denna nyliberala samhälleskropp är att friheten för skolorna nu är så reglerad in i ett centraliserat system som gör alla i skolvärlden vansinnigt ofria. Det vill säga alla utom de riskkapitalister som i skolan ser en kortsiktigt god vinst.

Dagens husbil...

2011-07-28T20:00:00.001+02:00

VIT SKIT

2011-07-28T14:09:00.000+02:00

-När försvann det vita hundbajset? Mina snart vuxna barn tittade undrande på mig. Jag kände mig nästan bedragen på något. Mina barn hade aldrig fått möjligheten att använda hundbajs som trottoarkrita. Förvisso så hade dessa under uppväxten hårt övervakade barn knappast fått chansen ens om hårdvaran funnits tillgänglig.

På min barndoms lekplatser fanns farliga karuseller, klätterställningar som man kunde välta och trampa fram som ett löst hamsterhjul, höga “kasebanor” och gungställningar som rörde sig då man gungade så högt att man nästan snurrade runt...Men inga föräldrar, ibland skymtade man en mamma bakom en gardin i höghusen runt omkring. Det var ett ständigt pågående krig mellan bostadsområdena...Ett krig som i vår verklighet betydde att några från Riksbyggen, Platsen eller Freden kunde komma för att tillfånga ta, binda och tortera någon av oss Bjuvshemsbarn med pinnar eller piskor. Vad jag minns så hände det aldrig även om det cirkulerade många vittnesmål om sådant bland de lite äldre pojkarna...Ryktena gjorde i alla fall så att vi höll oss inom vårt område och gärna tillsammans.

När jag nu cyklar förbi lekplatsen på Kungsgatan i Malmö så räknar jag minst lika många föräldrar som barn där. Likadant var det då mina barn växte upp häromkring. På vår lilla gård insprängd mellan höghusen och mindre än vår nuvarande trädgård kunde de ibland få vara ute själva, men utanför porten var vi alltid med.

Jag googlar på “vitt hundbajs” och kommer till ett flashbackforum där någon ställt samma fråga redan 2006, någon levererar en trovärdig förklaring (över ett år senare) “det har blivit förbjudet med höga halter av ben i hundmat = mindre kalcium = svart skit”. En annan undrar över det minskande antalet daggmaskar på cykelbanorna efter regn. På Peter Englunds sida hittar jag ett avsnitt om hur farmakologin förr i tiden rekommenderade olika typer av avföring som medicin “pulveriserat vitt hundbajs blandat med honung och muskot mot inflammation i tandköttet.“

Vad som för vissa verkar dumt nu var klokt då...Eller kanske kommer det någon medicinens Jan Björklund som sågar forskningens landvinningar och förordar en tillbakagång till en tid då det rådde ordning och reda, inget flum om bakterier som inte ens är synliga för blotta ögat. “Jag har själv haft bajs i munnen och jag upplevde det som nyttigt och karaktärsdanande”.

Min uppväxt i slutet på sextio- och början på sjuttiotalet var oskyddad på många sätt, bilbälten var något som var i vägen och skulle man åka till stranden så packade man in alla grannskapets barn i folkvagnen. Det fanns ett litet utrymme bakom baksätet där några kunde få rum och sedan fyllde man på i bak- och framsäte tills alla fått plats....och Alla fick plats. Det har hänt en del sedan dess. Vi förebygger olyckor, och det blir bara plats till tre barn i bilen.

Men vårt konsekvenstänkande är begränsat till att bara se på en fallande olycksstatistik. Vi sågar ner träden på lekplatserna så att inte barnen ska skada sig då de klättrar, tar bort övergångsställena för där händer flest olyckor med gående...Är det dags att väga in lite fler parametrar? Kanske är det som de säger “bättre lite skit i hörnen än ett rent helvete”...Men för att inte förväxlas med någon slags Ulf Brunnbergare; Bälteslagen är bra och Nollpromille och sånt, men vissa saker kanske vi måste lära oss hantera istället för att begränsa vår möjlighet att utsättas för dem.

Human Rights Watch

2011-07-14T00:03:00.004+02:00

Visst är det intressant att organisationen HumanRightsWatch faktiskt får uppmärksamhet när de anser att George Bush m fl bör utredas för krigsbrott, men jag kan tycka att det är aningen tendentiöst när Sveriges radio låter en man på gatan representera USAs hållning i frågan. "– Jag tror att de flesta amerikaner anser att det där är struntprat säger, Larry Willer från Michigan på tillfälligt besök i huvudstaden. Han tror inte heller att det kommer att bli någon rättsutredning i alla fall inte så länge USA har något att säga till om här i världen.”

Varför gör man sådär? Varför vill man spä på vår bild av USA som ett homogent land fyllt av ignoranta icketänkande nationalister. Kommer osökt att tänka på Laserturken som fick representera Rosengård i norska media. (länk) och (länk)

Ska bli spännande att få följa upp den här nyheten...Nä jag bara skojar, den kommer naturligtvis inte att följas upp...Den kommer att stilla tyna bort, för trots schablonbilden av genomsnittsamerikanen tycker media att det är dumt att bråka med Amerika, för de är ju ändå bäst.

Och de är också ganska bra på att granska sig själva, se här:

The Colbert Report

Mon - Thurs 11:30pm / 10:30c

Norwegian Muslish Gunman's Islam-Esque Atrocity

www.colbertnation.com

Colbert Report Full Episodes

Political Humor & Satire Blog

Video Archive

LÅGPRODUKTIVA NÄRINGSLIVSTANKAR

2011-07-01T11:07:00.001+02:00

Svenskt Näringsliv lyckas på ett ganska raffinerat sätt genom att uttala en medveten dumhet styra diskussionen till att handla om humaniorans nyttighet och lönsamhet. Försvaret för de humanistiska värdena blir att visa på hur mycket t ex Harry Potter böckerna har satt de ekonomiska hjulen i rullning.

Istället för att avfärda dumheten totalt så börjar man prata om hur viktiga de Svenska exportinkomsterna i form av musik design och konst är...

Då är man redan inne i den retoriska fällan och steget till att också börja diskutera en rangordning om vad som skulle kunna ge framtida exportinkomster är inte långt.

Vad är ...medmänskligheten värd? Det som saknas i den nyliberala världen finns inte på Svenskt Näringslivs måttskala, det blir som att diskutera fågelperspektiv med grodor.