Svårigheterna att förstå språket
gör det också lite spännande. För någon dag sedan skulle bror
köpa blåbär till sin frukostgröt, vi var lite osäkra på om det
verkligen var blåbär i asken, men färgen och storleken var
tillräckligt nära för att vi skulle köpa dem. De koreanska
tecknen på etiketten var inte till hjälp just då iaf. Då vi
provsmakade dem hemma så förstod vi ju att dessa bittra bär som
man nästan spottade ut direkt inte var de bär vi önskat. Jag
försökte beskriva smaken som om man bara äter skalet på
vindruvor, det trodde jag förresten att alla gjort, skalat vindruvor
med tänderna för att sedan bara ha det gotta innandömet kvar. Vi
stoppade tillbaka asken i kylen två bär kort och bror min var rätt
så fast besluten om att det bara var att slänga skiten, men det var
lite störigt att inte veta vad det var vi köpt, googlingar på
black berries south korea och sånt gav inga ledtrådar.
Idag efter några misslyckade
googlingar kom brorsan på att han kunde använda google translate
med sin notepad så att han kunde rita in de koreanska tecknen.
Första försöket gav resultat Ronnie ah ah, sen tog han bort ett
mellanslag som råkat infinna sig, då blev det Alani a ett
mellanslag bort till så kom det ”choke berries”. Ett superbär
visade det sig när vi läste på, ”svenska” Arania, vi förstod
plötsligt inte hur man kunnat leva utan detta bär och fyllde på
våra fruktsalladsskålar med dessa fortfarande inte goda men ack så
nyttiga bär. Nu blir det till att plantera Araniabuskar där hemma,
för utan att äta dessa bär kommer man garanterat att dö så
småningom.

Skönhetsidealen här... Såg ett
fb-inlägg av en kär vän som berättade att hon nu skulle låta det
grå håret få leva fritt, slut med hårfärgningen. Förstod att
det inte var ett helt enkelt beslut även på kommentarerna hon fick
även om det bara var pepp. Här i Seoul går det omkring väldigt
många söta dock-flickor. jag har förstått att önskan om vitt
skinn och plastikoperationer är väldigt vanligt här, man
korrigerar framförallt ögonlocken och näsan och detta på rätt
unga flickor. Jag läste att var femte kvinna i Sydkorea har gjort en
plastikoperation. Jag tycker att det är svårt att förhålla sig
till det, första impulsen är att det ju är för jävligt att så
många känner att de behöver korrigera sitt utseende. Men får det
dem att må bättre med sig själv så? Äh jag vet inte, jag kan
ibland känna att jag blir lite fördömande. För ett antal år
sedan gick det en TV-serie om en plastikkirurgiklinik, jag såg ett
avsnitt där en kvinna i min ålder skulle göra en ansiktslyftning.
Hennes mungipor hade fallit ner så att hon alltid såg sur och arg
ut. Hon sa någonting i stil med -jag är en riktigt glad och
uppsluppen människa fast jag blir ofta bemött utifrån mitt sura
utseende, jag vill att min mun ska vara gladare så att den bättre
stämmer överens med hur jag är. Hoppas att hon blev nöjd.
Idag blev det en riktigt turisttur, vi
åkte till Seoul tower för att se stan från ett ännu högre
perspektiv. Seoul är stort, väldigt stort med en population på
runt 10.000.000 människor, som hela Sverige då ja, fast på en lite
mindre yta. Det går inte riktigt att beskriva hur galet det är när
man går runt i utsiktstornet och ser staden breda ut sig utan slut
åt alla håll.
Maten; vi åt Sangyetang på en
restaurang i down town, en liten kokt kyckling i buljong stoppad med
ingefära och ginseng. Det var gott och kändes fräscht.
![]() |
Seoul tower |
![]() |
Love locks at Seoul tower |
![]() |
Han |
![]() |
Nära till grannen |
![]() |
Åh vad bra, det står information på svenska |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar