Läser vad jag
skrivit i de tidigare inläggen och förstår att de präglats både
av resnerver och jetlag. Igår skrev jag det sista vid midnatt här
och då var jag så trött efter att kämpat mot sömnen nästan hela
dagen att jag satt och nickade till emellanåt. Tycker ändå att
texten i sin forcerade rytm ändå blev ganska illustrativ. Jag hade
satt klockan på 8 idag för att förhoppningsvis snabbt kunna komma
in i rätt rytm, kunde sovit flera timmar till, men tvingade mig upp
efter en halvtimmes snoozande.
En sak jag lade märke till igår när
vi cyklade var alla utegym, säkert inte mer än 500 meter mellan var
plats. Väldigt ofta är det äldre som håller igång på
maskinerna. Det är bra grejor, crosstrainers, cyklar, vikter och
alla möjliga styrketräningsredskap. Måste vara bra för folkhälsan
och produktionen.
Jag har varit här alltför kort tid
för att märka några andra särdrag än att de talar ett annat
språk, ett som gör att jag inte har en aning om vad som sägs.
Dessvärre kan jag inte heller förstå bokstäverna men de är
väldigt snygga, siffrorna är samma men växelkursen är
förvirrande, ungefär ta bort tre nollor och gånga sen med 8.
Man kan lätt irritera sig på koreaner
säger min bror, de går på cykelbanan och om de går på gångbanan
så går de på fel sida, tränger sig före i köer, fiser, väntar
inte på utgående passagerare i tunnelbanan innan de tvunget ska
klämma sig in, åker hiss fastän de är unga och kan gå i trappor.
De kan inte köra bil, använder varningsblinkers när de ska svänga,
kan inte backa och överskattar bilens längd så att de ställer sig
en hel billängd bakom framförvarande vid rödljus.
Jag har också fått lära mig en del
åtgärder att vidtaga. Släpp ingen framför dig i kön, kan du
blockera någon irriterande Korean och släppa fram flera andra så
gör det och se oförstående ut. Trampa av skorna på dem som lyckas
tränga sig före. Använd ringklockan på cykeln för att göra de
vimsiga Koreanerna uppmärksamma på att du är bakom, och fortsätt
sedan att plinga under tiden du kör om så att de verkligen förstår
att de gjort fel.
Vi tog tunnelbanan idag, den är helt
galet fräsch, inte ett klotter så långt ögat kan nå, ljusa och
sådär arkitektritningssnygga som man inte tror finns, och tyst är
det också, förutom de där jinglarna som förkunnar att tåget är
på väg, och sedan en till när det är på plats. Det finns ingen
möjlighet att kasta sig ner på spåren eftersom det är en glasvägg
med skjutdörrar som skiljer perrongen och spåren åt. När de
förarlösa tågen kommer in så öppnas först dörrarna på tåget
och sedan de i glasväggen så att man kan gå in i playmobilvagnen.
'
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar