söndag 24 mars 2013

Hemsökt av lidande


“– Allt i det här rummet är hemsökt av lidande. Den här telefonen [han håller upp sin Iphone] är gjord i en fabrik vars arbetare trängs i sovsalar om kvällarna och där balkongerna är täckta med nät för att de inte ska kasta sig ut från dem i förtvivlan [...] Och vi är beroende av det här systemet för våra kläder och vår mat [...] På sätt och vis är vi gäster på en kannibalistisk fest och vi vet om det. “

Jag läser i senaste numret av Arbetaren en artikel om filmen “the act of killing” och intervju med regissören Joshua Oppenheimer. Som ofta när jag läser artiklar i Arbetaren får de mig att få syn på mig själv ur ett lite annorlunda perspektiv. Eller kanske snarare tvingar de mig att se de saker jag ibland förtvivlat försöker förtränga. Jag vet ju egentligen om att min konsumtion bygger på andras lidande i något led bakåt, djurfabriker, plantagearbetare, sömmerskor, industrislavar, barnarbetare m fl m fl.

Jag har mer gemensamt med förtryckarna och mördarna än med offren, oavsett min vilja så länge jag är en del av det här samhället. Och ävenså, om jag skulle ställa mig utanför och vänder ryggen mot... så är jag likväl en del av det.

Vi måste göra lite större förändringar, vi måste ändra på samhällssystem och strukturer. Vi måste låta börsen bli orolig och marknaden osäker för om all vår energi går åt till att hitta människooffer att mata dessa omättliga sagodrakar med kommer rädslan aldrig att släppa. Vi måste stoppa det som vi vet är fel, det är ett humanistiskt ansvar.

Och, ska vi göra det under ett demokratiskt paraply får vi börja med att rösta fram ett solidariskt alternativ och då faller fler än de traditionellt borgerliga partierna bort, till dessa måste dessvärre också socialdemokratiska partiet och miljöpartiet räknas.

“Men om ondskan inte är omänsklig, om den inte är något nedärvt eller genetiskt, utan i stället socialt och historiskt betingad, då finns också hoppet att vi kan skapa sociala strukturer som inte uppmuntrar folk att göra de val Anwar gjorde. Alla mördare jag träffade dödade av samma skäl. De fick en chans att döda för pengar och makt och de visste att de skulle komma undan med det. “

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar