MIn Käpphäst, ett manifest

Tristan Tzara, pseudonym för Sami Rosenstock, född 16 april 1896, död 25 december 1963

“Jag skriver ett manifest och jag vill ingenting, och ändå säger jag vissa saker, och i princip är jag emot manifest, liksom jag är emot principer. Jag skriver detta manifest för att visa att man kan utföra motstridiga åtgärder på samma gång i ett enda friskt andetag, jag är emot åtgärder, som ständiga motsägelser, och bekräftelser likaså, jag är varken för eller emot dem, och jag kommer inte att förklara mig för att jag hatar sunt förnuft.”

Det är inte jag som har skrivit det, jag har alltid önskat att skriva ett manifest, fast jag egentligen är emot manifest. Är det en restprodukt av det färdigtänkta, eller ett avstamp för det nästantänkta? En box att tänka inom, att vilja att fånga oändligheten och tygla det förgängligliga?
Tristan Tzara har skrivit detta, eller, han skrev det på franska. Ett utdrag av dada-manifestet. Jag har översatt det från engelska. Vem har översatt det? vet inte heller om det är likt det han en gång skrev.

Är det mitt manifest nu, vems är orden?

Att ha en käpphäst, att ha ett ämne som man ömmar speciellt om, skriva manifest.

Cheval à bascule betyder gunghäst, dada, käpphäst? Sunt förnuft, det är jag också emot, mitt förnuft är osunt.

Oändligheten, den var så nära då, nästan gripbar, när jag var ung. Inte som ärtfälten, de sträckte sig förvisso bortom horisonten. Det var annat, inte så, jag kunde förställa mig bondens beställda flygfoto över de vidsträckta fälten, se hur det till slut kantades av ett gult blommande rapsfält.

Oändligheten, då, den var ren, ett andetag, första aningen om en kommande vår. Vi kände av den då, den var närvarande. Oändlighet--

Vart tog den vägen? den är så långt borta nu. Kan inte förnimma den, det är som om någon kastar grus i ögonen på mig när jag försöker.