tisdag 25 oktober 2011

TV är opium för folket


Min brorsdotter i Ljungbyhed hittar ofta intressanta saker att fundera över. Nu undrade hon varför vissa är så besatta av att se våld och hemskheter på film “ Det är väl ingen som önskar se sin partner bli ihjälskjuten, men man glor gladeligen på en påhittad scen där någon annans partner blir skjuten. Varför? Vad är det som gör det så "bra"? Är det en instinkt att vara så grymt nyfikna så att vi kan bli bättre på att skydda oss själva i liknande situationer?”

Jag försökte med att tro att det handlar om enkelhet. Det är så lätt att framkalla känslor hos betraktaren genom sådant, låt ett barn dö (i filmen altså) så gråter vi...Många kanske inte orkar ta till sig något mer komplicerat... typ, jag vill bli rädd, ledsen, skratta och önska hämnd snabbt och lätt för att sedan kunna gå tillbaka till mitt vanliga liv där sådant är så mycket mer komplext.

Men varför har man behov av de där känslorna? frågar brorsdottern. Vad gör tårarna? Förmodligen är det något med endorfiner som produceras? fortsätter hon.

Nu ger hon sig in i internetbiblioteket och har snart konstaterat att rädsla framkallar adrenalin. TVn är opium för folket förkunnar jag, och är säker på att Karl Marx i sin himmel hör mig då jag omvandlar hans berömda citat om religion som varandes opium för folket...(vet)

Varför gråter man då? Vi hittade en del teorier, att visa underkastelse, lätta spänningar, kommunicera behov eller frustration. En rensande effekt tycks många hänvisa till, någon hänvisar till en undersökning av holländska och amerikanska forskare som kommit fram till att gråtens hälsofördelar beror på vem och varför man gråter... Samma undersökning menar också att det är hur gråten lugnar ner andningen och i sin tur personen som är den största fysiska effekten av gråt. “Dessutom varar den positiva lugnande effekten av tårarna längre än den negativa känslan som är associerad med gråten, vilket bidrar till att vi är mer benägna att minnas en episod av tårar som en positiv upplevelse.”

Det pratas inte något om lösgörandet av endorfiner men där litar jag på min brorsdotters känsla.

Så då fick vi plötsligt förklaringen till varför TVn är beroendeframkallande, endorfiner och adrenalin, uppåt- och nedåttjack i ett evigt blandmissbruk. När är det dags för TV-beroendes förening (måste kolla så att den inte finns redan). Fast en TV-missbrukare gör ju ingen skada i samhällskroppen, inte som alkholister, narkomaner, spelmissbrukare och religösa fanatiker...Tvärtom håller de samhället igång genom att köpa större och större platt-TV, äta chips och godis....

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar