torsdag 28 juli 2011

VIT SKIT

-När försvann det vita hundbajset? Mina snart vuxna barn tittade undrande på mig. Jag kände mig nästan bedragen på något. Mina barn hade aldrig fått möjligheten att använda hundbajs som trottoarkrita. Förvisso så hade dessa under uppväxten hårt övervakade barn knappast fått chansen ens om hårdvaran funnits tillgänglig.

På min barndoms lekplatser fanns farliga karuseller, klätterställningar som man kunde välta och trampa fram som ett löst hamsterhjul, höga “kasebanor” och gungställningar som rörde sig då man gungade så högt att man nästan snurrade runt...Men inga föräldrar, ibland skymtade man en mamma bakom en gardin i höghusen runt omkring. Det var ett ständigt pågående krig mellan bostadsområdena...Ett krig som i vår verklighet betydde att några från Riksbyggen, Platsen eller Freden kunde komma för att tillfånga ta, binda och tortera någon av oss Bjuvshemsbarn med pinnar eller piskor. Vad jag minns så hände det aldrig även om det cirkulerade många vittnesmål om sådant bland de lite äldre pojkarna...Ryktena gjorde i alla fall så att vi höll oss inom vårt område och gärna tillsammans.

När jag nu cyklar förbi lekplatsen på Kungsgatan i Malmö så räknar jag minst lika många föräldrar som barn där. Likadant var det då mina barn växte upp häromkring. På vår lilla gård insprängd mellan höghusen och mindre än vår nuvarande trädgård kunde de ibland få vara ute själva, men utanför porten var vi alltid med.

Jag googlar på “vitt hundbajs” och kommer till ett flashbackforum där någon ställt samma fråga redan 2006, någon levererar en trovärdig förklaring (över ett år senare) “det har blivit förbjudet med höga halter av ben i hundmat = mindre kalcium = svart skit”. En annan undrar över det minskande antalet daggmaskar på cykelbanorna efter regn. På Peter Englunds sida hittar jag ett avsnitt om hur farmakologin förr i tiden rekommenderade olika typer av avföring som medicin “pulveriserat vitt hundbajs blandat med honung och muskot mot inflammation i tandköttet.“

Vad som för vissa verkar dumt nu var klokt då...Eller kanske kommer det någon medicinens Jan Björklund som sågar forskningens landvinningar och förordar en tillbakagång till en tid då det rådde ordning och reda, inget flum om bakterier som inte ens är synliga för blotta ögat. “Jag har själv haft bajs i munnen och jag upplevde det som nyttigt och karaktärsdanande”.

Min uppväxt i slutet på sextio- och början på sjuttiotalet var oskyddad på många sätt, bilbälten var något som var i vägen och skulle man åka till stranden så packade man in alla grannskapets barn i folkvagnen. Det fanns ett litet utrymme bakom baksätet där några kunde få rum och sedan fyllde man på i bak- och framsäte tills alla fått plats....och Alla fick plats. Det har hänt en del sedan dess. Vi förebygger olyckor, och det blir bara plats till tre barn i bilen.

Men vårt konsekvenstänkande är begränsat till att bara se på en fallande olycksstatistik. Vi sågar ner träden på lekplatserna så att inte barnen ska skada sig då de klättrar, tar bort övergångsställena för där händer flest olyckor med gående...Är det dags att väga in lite fler parametrar? Kanske är det som de säger “bättre lite skit i hörnen än ett rent helvete”...Men för att inte förväxlas med någon slags Ulf Brunnbergare; Bälteslagen är bra och Nollpromille och sånt, men vissa saker kanske vi måste lära oss hantera istället för att begränsa vår möjlighet att utsättas för dem.

5 kommentarer:

  1. Kan bara hålla med :)

    /Brorsdotra din

    SvaraRadera
  2. Tack...Brorsdotran, jag är inte säker på att jag gör det själv...eller om jag riktigt förstår vad jag egentligen menar.

    SvaraRadera
  3. Vems skit ska man äta för att för att få godkänt i kärnämnena i skolan? Jan , vilket kostpreparat rekommenderar du? Nåt nytt för kosttallriken!

    SvaraRadera
  4. man kan aldrig vara nog försiktig.
    jag förordar ett hjälmtvång vid defeakation, för att förebygga att en obstipation gör dig svimfärdig och att du på så sätt förhindrar att skada huvudet i mötet med ett kaklat golv!// heikki

    SvaraRadera
  5. Föräldrarna bestämmer vilken lekplats man ska gå till, som alltid. Men numera väljer de den med bäst täckning. Medan de sitter där och uppdaterar något cyberutrymme kan barnen i lugn och ro ägna sig åt karaktärsdanande verksamhet med kattbajs och kanyler. Jag gillar ögat på denna sidan, ögat som ser mig. Men blir barnen sedda nu för tiden? Jag är inte så säker på det, att det räcker med hjälm liksom. De vuxna under min uppväxt hade bara andra appar än de man har i dag, men vem blir sedd? /Bjørn

    SvaraRadera