söndag 31 juli 2011

Dagens husbil 4

SAAB husbil...

Hata, hata, hata ...HATA

Tänk så mycket elände en ensam människa (man) kan ställa till med, kan nästan tycka att det är underligt att det inte händer katastrofer oftare.

Terrordådet på Utöya tror många nu bara är den yttersta spetsen på en samhällsströmmning som underbyggs av hat. Hat mot kommunister, socialister, invandrare, muslimer, politiker. Ett hat som syns frodas på internetforum, mediers kommentarstrådar och olika facebookgrupper bl a.

Igår blev en allsvensk fotbollsmatch återigen avbruten för att någon i publihavet kastat in någon slags smällare och för ett tag sedan var det någon som sprang in på plan för att nita motståndarlagets målvakt. Ytterligare en enstaka person som saboterar för det stora flertalet. I fotbollskulturen är dock inte hatet riktat mot någon med direkt avvikande uppfattning, det riktas mot dem som hejar på ett annat fotbollslag.

Konstgödslet i det det nyliberala samhällsbygget är konkurrens och utslagning, tillsätter man då några ingredienser som rädsla, otillräcklighet och bristande bildning har man antagligen alla ingredienser för att skapa mänskliga detonationer. Det sägs att konsten speglar samhället, kanske det...men idrottskulturen är nog ännu tydligare.

Jag har stått vid sidan av planen ett antal gånger då mina båda barn har spelat ungdomsfotboll och förstått hur allvarligt och viktigt det är för många med fotboll. Så viktigt att föräldrar och andra supportrar inte drar sig för att skälla på domare och psyka spelare från motståndarlaget för att vinna framgångar för egna laget. Fotbollsspelarna själva drar sig inte för att utdela en vass armbåge eller en stämpling om det kan göras utan att domaren uppmärksammar det. Duktiga fotbollsspelare skall trampas på hälsenorna och få tjuvsmällar så att de inte kan spela ut sitt register, det, en del av en taktisk disposition.

Hur blev denna friskvård/underhållning ett gladiatorspel där en del av utövarna går över all anständighet och hänsyn för att vinna egen framgång/karriär och där stora delar av publiken suktar efter blod och förnedring av motståndaren..?

1969 förbjöds proffsboxning i Sverige, de viktigaste skälen angavs då vara risken för liv och hälsa. Det förbudet upphävdes 2007. Ett av skälen var att man inte ansåg att proffsboxningens skadeverkningar var större än i andra idrotter...och jag tror inte boxarna har blivit snällare och inte slår mot huvudet.

Håller föresten på att läsa “våra tankar om politik” av Bengt Göransson, han uppmärksammar en del intressanta förändringar i språkbruk bland våra politiker, medborgare har blivit skattebetalare (kund) och solidaritet har blivit rättvisa...små glidningar kan tyckas men, fundera på dem ett tag...

Det är kanske språket vi måste återerövra för att vända skutan mot solidariska farvatten? Cyberrymden får inte bli en plats vi lämnar åt troll, fundamentalister och terrorlagstiftare. Låt de humanistiska tankarna omsättas i ord och gå inte i fruktlös polemik med kverulanterna.

fredag 29 juli 2011

SOMMAR I P1




"Sommar"förkylningen placerar mig framför datorn...lite bloggande och lyssnande på sommarpratarkivet piggar upp nu när konjaken är slut. Mina favoriter är nog än så länge Beate Grimsrud och Ville Virtanen, men tycker att det varit rätt få bottennapp i år...Som lite terapi har jag gjort en sida där vi alla kan rösta fram årets sommarpratare...Kan ni inte sprida ut det till sommarpratslyssnare ni känner? Hade varit kul att se vad andra uppskattar tycker jag...

Sidan hittar ni via länken här eller på högersidan av den här bloggen...Titta på filmen ovan förresten.

Dagens husbil 2

Lycksalighetens ö...hhh


Efter att ha läst Per T Ohlssons ledare i Sydsvenskan “När lugnet slås sönder” den 24/7 var jag bara tvungen att försöka få tag på rapporten “Lycksalighetens ö” en analys av en stor opinionsundersökning utförd av Göteborgs universitet, som han hänvisar till då han skriver; “ I årets rapport har forskarna för första gången anlagt ett psykologiskt perspektiv genom att undersöka hur olika personligheter placerar sig på vänster-högerskalan. Det är fascinerande läsning, om än inte särskilt överraskande. Ett av de starkaste sambanden är att lugna människor tenderar att luta mer åt höger och ängsliga mer åt vänster.”

Vad är det för expertgrupp “några av landets främs­ta statsvetare” som kan skapa denna analys av resultaten i en opinionsundersökning? En sökning på SOM-institutets sida vid Göteborgs universitet ger ingen klarhet. Underlagen finns redovisade, men jag som lekman kan inte förstå hur sambandet mellan lugn-höger och ängslig-vänster kan utläsas.

Är förresten lugn-ängslig antonymer? Borde det inte vara typ obekymrad-bekymrad eller lugn-orolig... Det skulle ju bli en lite annan, och som jag tycker mer rättvisande bild av en obekymrad höger som tror att allt blir bra bara marknadskrafterna får råda, och en lite mer bekymrad vänster. Eller varför inte ängslig-förtröstansfull? ...Förtröstansfull, väcker inte det associationer till det lite mer konservativt-höger-religiösa hållet. Ängslig vill man väl inte vara, då tänker jag på en ogrundad oro, och det är det ju inte.

Per T fortsätter “När Fredrik Reinfeldt uppträder med sävlig eftertänksamhet och Håkan Juholt skruvar upp retoriken i falsett, så vädjar de alltså till sina väljarbaser.”

Men jag tycker faktiskt att lille Per låter lite orolig när han i samma artikel skriver angående terrordådet i Norge “Efter detta uppenbarligen högerextrema terrordåd, som har en del kusliga likheter med Oklahoma City 1995, kommer ingenting att bli som förut i vår tidigare så skyddade vrå av världen: ingen går säker. Det besinningslösa hatet och våldet har nått även hit.” Falsettonen hittar han väl men jag tycker att hans vänster är lite otränad.
Tyvärr hade inte biblioteket rapporten så jag beställde den via universitetets hemsida...170kr, de har väl sommarstängt, så den kommer väl inte förrän en bit in i september. Jag får återkomma när den anlänt.

Till Sydsvenskan 29/7 och 3/8

Irritationen över den enögda synen på friskolor gjorde att jag återanvände delar av ett inlägg som jag gjort på Backaskolans hemsida tidigare i somras och svarade de tre SSU:arna:
(edit: 3/8 2011 efter att fått delar av artikeln publicerad i webbupplagan, blå text är den publicerade texten)


Ett försök att nyansera debatten om profithungriga friskolor, valfrihet och ordning o reda.
Bilden av friskolor som en enhetlig ondskefull parasit på samhällskroppen har blivit så manifesterad i media och politisk debatt att det numera är en etablerad sanning. Senast i Sydsvenskan den 29/7 går tre ledamoter i SSU:s förbundsstyrelse till attack på opinionssidan. Betygsinflation, obehöriga lärare, segregering och “barnen blir en pengapåse” mm, det finns nästan ingen hejd på vad friskolorna kan lastas för. Myter och fördomar frodas och förblir dessvärre oemotsagda.

Jag har arbetat på en liten friskola i Malmö i drygt femton år nu och vill gärna förmedla en alternativ syn.  En liten personlig reflektion om hur både vi och världen i övrigt förändrats under dessa år.

1994 sammanstrålade en föräldragrupp som ansåg att den vanliga kommunala grundskolan inte samstämde riktigt med deras syn på vad som var viktiga värden och uppgifter för skolan. Dessa drivande föräldrar samt friskolereformen som genomförts något år tidigare öppnade möjligheterna att starta en friskola.

Den nya skolan skulle ha en tydlig kulturprofil, drivas som en ideell förening och framförallt, den skulle vara betygsfri. Barnen skulle synliggöras och stärkas i sin utveckling till självständiga, kreativa och empatiska individer…

Tanken var också att läraren skulle få vara just en lärare, en person som eleverna hade förtroende för och som de kunde blottlägga sina brister inför. Inte upplevas som en bedömare till vilken man måste dölja sin otillräcklighet. Vi arbetade utifrån tankar på ett portfoliosystem där eleverna tillsammans med pedagogerna kunde samla sina arbeten för gemensamma reflektioner. Alla som arbetade med barnen kallades för pedagoger i ett försök att komma runt traditionella hierarkier.

Man skulle kunna säga att vi arbetade medvetet och metodiskt för att skapa en “flumskola”.

Synen på samhället, skolans roll, kunskaper, status och människosyn har förändrats under den här tiden. Numera upplevs närapå allting som mätbart - kvantifierbart och därigenom möjligt att fastställa i ett nyttovärde och klassificeringssystem, framförallt har detta kommit att gälla inom skolvärlden.

Det märkte vi först då det började bli dags att slussa ut våra niondeklassare till gymnasieskolan. Vårt portfoliosystem passade såklart inte in i gymnasieskolans antagningssystem. I bästa fall kunde de tänka sig att översätta elevernas portfolios till det rådande betygssystemet, dvs att de gjorde bedömningar utifrån elevernas arbeten, annars var vi hänvisade till den “fria kvoten”. Ställda inför det ansåg vi att det var bättre att vi själva tog hand om betygssättningen...och så gick det till när vi blev en skola som började rätta in sig i ledet.

En god lärmiljö är som jag ser det inte en sorteringsmaskin där man arbetar med piska och morot och mig veterligen så finns det inte heller någon seriös forskningsrapport som visar något åt det hållet, snarare tvärtom. Om skolans uppdrag är att vara en instans där man lär sig saker så borde väl de forskningsresultat som visar på bra lärmetoder vara centrala i debatten…eller?... “Hur” lär man sig?. Och kära socialdemokrater det “huret” är inte om man ska ha betyg från 6:e eller 7:e klass.

Frågan man kanske också måste ställa sig är, vad är det för samhälle vi vill ha? Vill vi att våra barn ska känna en ständig press och prestationsångest? Vill vi ha en skola som i huvudsak inriktar sig på att klara de “viktiga ämnenas” tester (Nationella prov), där det icke mätbara, som bildning eller djupförståelse inte heller ges tid att utvecklas?

10år efter Bush-administrationens “No child left behind act” genomförs precis samma sak här utan att någon ens reflekterar över de negativa konsekvenserna som dragits i USA av detta kontroll/utvärderingssystem. Det finns redan en modell kallad Campbell’s law som tar upp bl a problematiken med att undervisningen inrättas till att enbart klara testerna.

Skoldebatten anser jag har polariserats till att handla om anställningsbarhet, om hur vi skolar arbetskraften och sållar agnarna från vetet och var o en i sin rätta fålla (fritt citerat från en gammal progglåt). Det och den okritiskt använda PISA-rapporten som man slår i huvudet på oss med jämna mellanrum, tror jag skapar en oro både hos elever, föräldrar och pedagoger...Där, kära SSU:are kan ni ta upp fajten för ett jämlikare samhälle. Gör det inte så lätt för er som att tro att ni löser skolans problem genom att avskaffa friskolorna.

Ska skolan få en chans att bli bättre måste fler människor ge sig in och höja nivån på debatten. Ordning o reda? hur då och till viket pris? Lydiga barn, straff, konsekvenser och belöningar? När representanter för socialistiska ungdomsförbundet går ut med yxan mot friskolorna istället för att på allvar se vad det är som brister i skolsystemet ter de sig som en vilsen Don Quijote. Segregeringen och klassklyftor skapas inte av friskolorna, faktiskt så är det så att friskolorna kan motverka segregering då man inte som förr behöver välja boende efter skola. Visst, stoppa gärna vinstutdelningen av skattepengare men rikta er ilska mot tvåtredjedels-samhällsbyggnaden om ni är ute efter jämlikhet och likvärdig skola.

Det finns många friskolor i Sverige som har startat med en pedagogisk tanke vilken har kunnat genomföras på grund av småskaligheten och engagerade pedagoger,  friskolorna behövs för att tillsammans med kloka politiska visioner driva den pedagogiska utvecklingen framåt. De stora kommunala skolorna är ofta lite tröga organisationer och pedagoger som brinner kan riskera att kvävas i den miljön.

Vad som kan vara en lite lustig reflektion i denna nyliberala samhälleskropp är att friheten för skolorna nu är så reglerad in i ett centraliserat system som gör alla i skolvärlden vansinnigt ofria. Det vill säga alla utom de riskkapitalister som i skolan ser en kortsiktigt god vinst.

torsdag 28 juli 2011

Dagens husbil...

VIT SKIT

-När försvann det vita hundbajset? Mina snart vuxna barn tittade undrande på mig. Jag kände mig nästan bedragen på något. Mina barn hade aldrig fått möjligheten att använda hundbajs som trottoarkrita. Förvisso så hade dessa under uppväxten hårt övervakade barn knappast fått chansen ens om hårdvaran funnits tillgänglig.

På min barndoms lekplatser fanns farliga karuseller, klätterställningar som man kunde välta och trampa fram som ett löst hamsterhjul, höga “kasebanor” och gungställningar som rörde sig då man gungade så högt att man nästan snurrade runt...Men inga föräldrar, ibland skymtade man en mamma bakom en gardin i höghusen runt omkring. Det var ett ständigt pågående krig mellan bostadsområdena...Ett krig som i vår verklighet betydde att några från Riksbyggen, Platsen eller Freden kunde komma för att tillfånga ta, binda och tortera någon av oss Bjuvshemsbarn med pinnar eller piskor. Vad jag minns så hände det aldrig även om det cirkulerade många vittnesmål om sådant bland de lite äldre pojkarna...Ryktena gjorde i alla fall så att vi höll oss inom vårt område och gärna tillsammans.

När jag nu cyklar förbi lekplatsen på Kungsgatan i Malmö så räknar jag minst lika många föräldrar som barn där. Likadant var det då mina barn växte upp häromkring. På vår lilla gård insprängd mellan höghusen och mindre än vår nuvarande trädgård kunde de ibland få vara ute själva, men utanför porten var vi alltid med.

Jag googlar på “vitt hundbajs” och kommer till ett flashbackforum där någon ställt samma fråga redan 2006, någon levererar en trovärdig förklaring (över ett år senare) “det har blivit förbjudet med höga halter av ben i hundmat = mindre kalcium = svart skit”. En annan undrar över det minskande antalet daggmaskar på cykelbanorna efter regn. På Peter Englunds sida hittar jag ett avsnitt om hur farmakologin förr i tiden rekommenderade olika typer av avföring som medicin “pulveriserat vitt hundbajs blandat med honung och muskot mot inflammation i tandköttet.“

Vad som för vissa verkar dumt nu var klokt då...Eller kanske kommer det någon medicinens Jan Björklund som sågar forskningens landvinningar och förordar en tillbakagång till en tid då det rådde ordning och reda, inget flum om bakterier som inte ens är synliga för blotta ögat. “Jag har själv haft bajs i munnen och jag upplevde det som nyttigt och karaktärsdanande”.

Min uppväxt i slutet på sextio- och början på sjuttiotalet var oskyddad på många sätt, bilbälten var något som var i vägen och skulle man åka till stranden så packade man in alla grannskapets barn i folkvagnen. Det fanns ett litet utrymme bakom baksätet där några kunde få rum och sedan fyllde man på i bak- och framsäte tills alla fått plats....och Alla fick plats. Det har hänt en del sedan dess. Vi förebygger olyckor, och det blir bara plats till tre barn i bilen.

Men vårt konsekvenstänkande är begränsat till att bara se på en fallande olycksstatistik. Vi sågar ner träden på lekplatserna så att inte barnen ska skada sig då de klättrar, tar bort övergångsställena för där händer flest olyckor med gående...Är det dags att väga in lite fler parametrar? Kanske är det som de säger “bättre lite skit i hörnen än ett rent helvete”...Men för att inte förväxlas med någon slags Ulf Brunnbergare; Bälteslagen är bra och Nollpromille och sånt, men vissa saker kanske vi måste lära oss hantera istället för att begränsa vår möjlighet att utsättas för dem.

torsdag 14 juli 2011

Human Rights Watch


Visst är det intressant att organisationen HumanRightsWatch faktiskt får uppmärksamhet när de anser att George Bush m fl bör utredas för krigsbrott, men jag kan tycka att det är aningen tendentiöst när Sveriges radio låter en man på gatan representera USAs hållning i frågan. "– Jag tror att de flesta amerikaner anser att det där är struntprat säger, Larry Willer från Michigan på tillfälligt besök i huvudstaden. Han tror inte heller att det kommer att bli någon rättsutredning i alla fall inte så länge USA har något att säga till om här i världen.”

Varför gör man sådär? Varför vill man spä på vår bild av USA som ett homogent land fyllt av ignoranta icketänkande nationalister. Kommer osökt att tänka på Laserturken som fick representera Rosengård i norska media. (länk) och (länk)

Ska bli spännande att få följa upp den här nyheten...Nä jag bara skojar, den kommer naturligtvis inte att följas upp...Den kommer att stilla tyna bort, för trots schablonbilden av genomsnittsamerikanen tycker media att det är dumt att bråka med Amerika, för de är ju ändå bäst.








Och de är också ganska bra på att granska sig själva, se här:

The Colbert ReportMon - Thurs 11:30pm / 10:30c
Norwegian Muslish Gunman's Islam-Esque Atrocity
www.colbertnation.com
Colbert Report Full EpisodesPolitical Humor & Satire BlogVideo Archive

fredag 1 juli 2011

LÅGPRODUKTIVA NÄRINGSLIVSTANKAR


Svenskt Näringsliv lyckas på ett ganska raffinerat sätt genom att uttala en medveten dumhet styra diskussionen till att handla om humaniorans nyttighet och lönsamhet. Försvaret för de humanistiska värdena blir att visa på hur mycket t ex Harry Potter böckerna har satt de ekonomiska hjulen i rullning.

Istället för att avfärda dumheten totalt så börjar man prata om hur viktiga de Svenska  exportinkomsterna  i form av musik design och konst är...

Då är man redan inne i den retoriska fällan och steget till att också börja diskutera en rangordning om vad som skulle kunna ge framtida exportinkomster är inte långt.

Vad är ...medmänskligheten värd? Det som saknas i den nyliberala världen finns inte på Svenskt Näringslivs måttskala, det blir som att diskutera fågelperspektiv med grodor.