OLIKHETER SPLITTRAR MASSORNA

“Olikheter berikar” detta mantra predikas och upprepas i all oändlighet. Vi ska bejaka olikheter, men...varför? Och hur olik får man vara och ändå bejakas? De flesta av oss tycker väl inte att olikheten att vara Nazist är speciellt berikande? eller pedofil, psykopat, seriemördare? Nä, olikheten skall nog vara ganska kontrollerad. “Vi bejakar olikheter inom den här lilla ramen” skulle kanske vara mer passande...men då befrämjar man nog likheterna mer än olikheterna förstås.

Och det är väl snarare likheterna som är värda att ta vara på, tolerans i all ära, men det finns ju gränser för toleransen. Jag tror att vi i de flesta fall söker och bejakar likheter...

För att inte missförstås, jag ser inte kön eller hudfärg som olikheter, bara som skillnader eller varianter...men där är jag ju förstås oliktänkande gentemot en hel del andra. I mina ögon skulle det vara ett ganska meningslöst ställningstagande om olikheter skulle gälla kön och hudfärg...På vad sätt berikar det att man har en annan hudfärg?

Nej det måste då gälla något annat, såsom olika sätt att förhålla sig till sin verklighetsuppfattning. Där finns det en massa olikheter, barnaga tycker några är bra, kvinnoförtryck, rasåtskillnad, dödsstraff, kastväsende, feodalism, diktatur mm mm. Men de olikheternas berikningsvärde ligger väl i så fall i att man i konfrontation med dem vet vad man inte vill vara lik.

Varför då detta att olikheterna berikar? Jo de berikar faktiskt på annat sätt. De berikar ett nyliberalt system med få personer (företag) som sitter vid vid den reella makten och skapar ett splittrat folk som inte kan enas om något efter som vi är så olika (dock marginellt) och naiva...Om vi verkligen ska kunna få en bättre värld måste vi först besegra den sjuhövdade propagandadraken som är mycket smartare än något annat indoktrineringsinstrument vi tidigare mött, vi ska säga till den att “Nej vi är lika, och vi är många, vi skiter i era jobbskatteavdrag och väljer att gå samman för solidaritet och jämlikhet. Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov”

Var det för olikt för er?