tisdag 5 april 2011

NAKENCHOCK!

Finns det inte i tidningen så är det inte, och har sannolikt inte hänt.  Jag har stor sympati (nåja) för de stackars journalisterna som tvingas hoppa på snabba rubriker och ogenomtänkta reportage. Bonnierkoncernen har såklart sina medarbetare i korta ekonomiska och politiska strypkoppel. Utrikesrapporteringen är likriktad och stöpt i NATO-kontrollerade propagandaformar som det bara är att tacka och ta emot om man överhuvudtaget vill ha något att rapportera

Jag är prenumerant på Sydsvenskan (oberoende liberal) och ska kanske inte häpna över att de okritiskt köper alla politiska lögner. Den kritiskt granskande journalistiken tar sig uttryck i att man letar skandaler i politikernas scooptunnor, och visst på dem, licensskolkare, borgmästare, nepoter och andra fuskare. Men sker detta på bekostnad över att man låter bli att granska deras lögnaktiga opinionsskapande påståenden?

Den andra tidningen jag prenumererar på är Efter arbetet. Vänsterrörelsens super-entrepenör Johan Ehrenborgs propagandablad. Alternativet, som lika okritiskt köper den egna rörelsens “sanningar”, fast som emellanåt lyckas knyta intressanta krönikörer till sig, Nina Björk, Emil Jensen t ex vilket bara det gör den läsvärd mer än som bara en alternativ nyhetskanal.

Men, det finns något bra med mediamonopolet, man lär känna fienden.

1 kommentar:

  1. Naken chocken får man ju inte njuta av när man måste tugga i sig det skrivna också! Jag håller med han/hon sfinx eller nåt...jag som väger varje skrivet ord som skall läggas upp på nätet, jag tycker du är modig och håller med dig NÄSTAN hela tiden men på en punkt är jag tveksam. Kan en pessimist orka skriva så vassa och bitska inlägg i debatten utan att duka under av svärta? Nej..jag tror att du döljer ditt sanna jag! Optismist där !

    SvaraRadera