torsdag 28 april 2011

Ge rätt namn på ondskan!

Det finns väldigt många onda saker som är gjorda i kommunismens namn, och det finns likaså väldigt många onda ting som är gjorda i demokratins namn. Men...hur kommer det sig att kommunismen är ful och demokratin är fin. Såklart syftar man bland annat på den Stalinistiska statens folkmord, Kina, Nord Korea eller Laos när man fördömer kommunismen, men det är inte kommunism, lika lite som det var  demokrati i DDR (Tyska demokratiska republiken) eller att Nationaldemokraterna är demokrater

Kommunismens ide är i korthet;  att produktionsmedlen skall vara gemensamt ägda samt att klasser och staten skall vara upplösta. I vilken av de exempel ovan är de villkoren uppfyllda?

Retoriken är förstås densamma som när Moderaterna kallar sig arbetarparti. Eller när USA bombar sönder länder för demokratin, eller stödjer Fascister i demokratins namn.

Kommunismen är farlig för en del, inte för att den har en ideologi som bygger på utrensningar, utan för att den vill rasera det kapitalistiska systemet. Därför baktalas den och bekämpas på felaktiga grunder. Kritisera gärna kommunismen, men inte för de ohyggliga övergrepp som gjorts av förbrytare som kallat sig både demokrater och kommunister.   

Varför allt detta, då? Jo för att ýngsta sonen kom hem idag och berättade att deras historielärare på gymnasiet hade ifrågasatt hur det kunde vara OK att kommunister och inte Nazister kunde få göra politisk propaganda i skolan. Sedan hade han jämfört kommunismens brott gentemot Nazisternas brott och tyckt att de var likvärdiga. Jag undrar vem det är som gör politisk propaganda i skolan?

Bara det att beteckna något som en kommuniststat? Som att säga en demokratidiktatur... Sen är ju fortfarande många som kallar sig kommunister rätt flippade i mina ögon, men politiska revisionister och historieförfalskare måste bemötas.

tisdag 26 april 2011

Är inte alla snälla?

Idag försökte jag övertyga en kollega om att det nyliberala systemskiftet som äger rum är på riktigt. Regeringen är inte snäll mot alla, de vill inte bevara något socialt skyddsnät för de som har det sämst. De vill inte ha ett jämlikt samhälle och de monterar ned den offentliga sektorn. Det händer nu framför våra ögon.

Igår var jag och runt 8000 andra på torgmöten runt om i landet för att protestera mot det omänskliga sjukförsäkringssystemet. Regeringsorganet Sydsvenskan noterar på omkretssidan för Lund att det ägt rum (en av huvudnyheterna i både Rapport och TV4 nyheterna). Borgerliga politiker raljerar över att kyrkan och diakoniverksamheten som delaktiga i uppropet blivit politiskt vänstervridna. Tagit politisk ställning?

Är det att ta politisk ställning när man ser att människor far illa och vill göra de som beslutat om detta medvetna om konsekvenserna? Då hoppas jag verkligen att fler vaknar upp och tar politisk ställning mot denna galenskap. Jag önskar att jag kunde säga att det fanns något att ta ställning för, men jag är pessimist...Inte att förglömma, det var faktiskt den socialdemokratiska regeringen som började gå de första stapplande stegen på den nyliberala vägen...

Jag tror kanske inte att jag idag lyckades övertyga min kollega, men kanske sådde jag ett tvivel...Det är inte ansvarsfullt att som regering släppa ut beta-versioner av reformer som påverkar människors liv.

och apropå bilden så är det intressant att delar av kyrkans folk faktiskt närmat sig de på botten av pyramiden, är det de goda Samarierna?

måndag 25 april 2011

PÅSKUPPRORET

Jag vet inte vad jag hade väntat mig av påskuppropet mot “sjukförsäkringssystemet”, kanske en massiv uppslutning och hela Gustav Adolfs torg i Malmö fyllt till brädden av empati... Nej, jag skojar... det hade jag inte väntat mig... Men vi var i alla fall runt hundra...och inte ska man vänta sig fler i det klimat som råder.

Kan du inte sälja din arbetskraft och har du inget kapital så är du inte heller värd något liv. Jag kan i ärlighetens namn inte förstå hur man kan försvara ett sådant system. Ibland tror jag att Sverige kanske är det land som lyckats implementera nyliberalismens ideer starkast bland folket.

Några rader från prästen och poeten John Donne tycker jag är passande som en hyllning till Diakoniverksamhetens initiativ.

"Ingen människa är en ö, hel och fullständig i sig själv; varje människa är ett stycke av fastlandet, en del av det hela. Om en jordklump sköljs bort av havet, blir Europa i samma mån mindre, liksom en udde i havet också skulle bli, liksom dina eller dina vänners ägor; varje människas död förminskar mig, ty jag är en del av mänskligheten. Sänd därför aldrig bud för att få veta för vem klockan klämtar; den klämtar för dig."

tisdag 19 april 2011

Dalai Lama, en bricka i ett politiskt spel?

Dalai Lama...Jag vet inte hur många gånger som jag tänkt att jag borde ta reda på mer om denna hypade Tibetan.
En liten antydan till debatt på fejsboken angående tidigare kritiska uttalalanden bland annat om den homosexuella akten och att handikappade har skapat sin egen karma i ett tidigare liv fick mig att göra slag i saken.  Anledningen till det aktualiserade intresset för denna “visa man” är att  han som företrädare för Hans helighet Dalai Lamas centrala tibetanska administration, alltså den tibetanska exilregeringen nyligen besökt Lund.  

Visst borde man kanske bli lite misstänksam redan vid det faktum att han tilldelats Nobels fredspris, det är förstås ingen garanti för att man inte är rumsren, men...Ibland får jag för mig att det är NATO som delar ut fredspriset, så är det är det ju förstås inte. Det är en av stortinget tillsatt grupp på fem personer, antagligen helt opåli...opolitiska.

Vad som ytterligare komplicerar hela frågan om Dalai Lama är Tibets historia. Som jag förstår det var Tibet tidigare en aristokratisk feodalstat med livegen arbetskraft där Lamorna styrde långt in i modern tid, faktiskt även efter 1951 och sjuttonpunkts-överenskommelsen mellan Kina och Tibet. Det beskrivs som ett slavsamhälle och där passar ju karma-tanken alldeles utmärkt in. Det är ju ingen ide att gnälla över din nuvarande situation den har du skapat i ditt förra liv.

1959 startar det tibetanska upproret då aristokratin blir orolig för att de ska fråntas sina egendomar. Oron är nog inte helt obefogad då jordreformerna i Kina närmat sig de gränser som tidigare avtalats. Upproret får massivt stöd av den amerikanska underrättelsetjänsten CIA, det finns till och med källor som går ännu längre och säger att CIA initierade upproret och att de har utbildat gerillarörelsen...Ännu en sak som såklart gör att känselspröten darrar till lite, vi vet ju nu en hel del om hur de gått tillväga i t ex i Sydamerika, Cuba m fl. m fl.

Numera får den Tibetanska exilrörelsen sitt största stöd från en organisation som heter NED (National Endowment for Democracy), det är en rörelse som ska stödja USA-vänliga demokratier, bildat av konservativa krafter i USA med stöd från regeringen och diverse privata donationer för att som det sägs fortsätta det arbete som CIA förbjöds göra. Det vill säga att aktivt stödja vissa utvalda utländska politiska partier...

Kanske är det som denna “kloka gubbe” representerar mer än ett rent buddistiskt kärleksbudskap...Men som man säger: När Fan blir gammal så blir han religiös...så vem vet. I vilket fall som så tror jag att jag lyckats med att till största delen undvika att ifrågasätta Buddismen i sig...Får bli en annan gång

lördag 16 april 2011

EN FLUMMIG ARTIKELSERIE

Det är mycket märkligt att samma minister som citeras så här i DN:
“Jag är mycket noga med att lyssna på forskning och expertis. Man kan ha politiska idéer som är framkomna av att man ser ett problem och vill åtgärda det. Men man måste vara så öppen att man lyssnar på dem som kan”:

….även kan låta såhär i dagens DN ; Skolminister Jan Björklund (FP) berömmer serien för att ge en korrekt bild av hur svensk skola mår. “Vi talar om kommunaliseringen, flumpedagogiken, bristen på kunskapskrav. Jag tycker artikelserien är väldigt belysande för utvecklingen i svensk skola. Tyvärr – för den lyfter fram väldigt stora problem.”

Maciej Zarembas artiklar parodierar medvetet skolan, lärarna, lärarutbildningen, forskningen och lärarstudenterna. Att som utbildningsminister påstå att den ger en korrekt bild av hur svensk skola mår är ett ohyggligt grovt populistiskt övertramp. Skolan är en alltför stor del av mångas vardag för att sådant här trams ska få styra debatten. Den här artikelserien kan verkligen kallas flummig om något

Wiktionary säger såhär om flummig:
  1. (om person eller text) som säger mycket utan att ha så mycket innehåll eller tanke bakom
  2. oseriös, som inte tar saker på allvar

onsdag 13 april 2011

Kommunikation är värdelöst.

Beröm och kritik, även den konstruktiva bygger på ett subjektivt tyckande. Något som egentligen kanske bara syftar till att på ett bedrägligt sätt fösa in folk i den “rätta” fållan. Medvetandegörandet om vad konsekvenserna antagligen blir är ju också lika subjektivt och bygger på ett sannolikhetstänkande utifrån tolkning av rådande normer och personliga erfarenheter. Det i sig är kanske anledning nog att vara försiktig, men det som framförallt bör undvikas är att göra människor beroende av yttre motivation (belöningar) för att få lust att utvecklas.

Därmed inte sagt att man inte skall berätta vilka normer som är de rådande i samhället, agera som en god människa och förebild. Men kanske välja andra tillfällen att kommunicera den informationen än i direkt anslutning till ett uttryck eller utsaga. Det är den inre drivkraften vi vill nå. Att ställas inför en utmaning och vara inne i en process.

Det blir inte kaos eller olyckliga människor för att man undviker att berömma eller konstruktivt kritisera. Kommunikationen skall ju inte plockas bort, snarare är det den som ska lyftas fram. Ett barn eller för den delen en vuxen märker när det skapas kommunikation kring en utsaga eller en bild. Det är en lycka i sig. Belöningstänket är passiviserande men ger också resultat vid test med apor visar det sig....mätbara resultat.

Kommunikation...Jag tycker att det är ett så värdelöst ord, alltså utan värde-laddning....vilket ju inte värdelöst är.  Jag reagerar såhär på ditt uttryck...inte utifrån att berätta hur jag reagerar utan genom att tillåta sig att kommunicera eller inte. Kan inte det vara en intressant infallsvinkel att prova? Kanske en motpol till den kognitiva beteendeterapins tankar . Varken ditt beteende eller din person värderas...

tisdag 12 april 2011

PISA på dom igen

PISA-rapporten igen, denna gång har en dansk forskare som gått igenom 360 000 prov i läsförståelse kommit fram till att resultaten inte är tillförlitliga, Sverige kan t ex hamna var som helst mellan 4e och 31a plats genom att använda OECDs egna tolkningsregler.

Vad tror vi att resultatet av detta blir? Jo såklart att man snävar in tolkningsmöjligheterna i läsförståelsetesterna. För att saker ska bli mätbara måste de också vara stängda för olika tolkningar. Inte kommer man att sluta använda sig av rapporten som ett slagträ mot den eländiga skolan, eller för att klappa sig för bröstet om man placerar sig väl. Inte att man börjar ifrågasätta varför diktatoriska och auktoritära skolsystem toppar listorna. Inte heller att man ifrågasätter beställaren av rapporten (OECD). Eller samstämmigheten mellan självmordsstatistik och placering i toppskiktet.

Det kommer att rulla på som vanligt så länge det ligger i näringslivets intresse att använda sig av PISA som en påtryckning för att byta tränare och spelsystem, eller kanske hela lagledningen om det ser riktigt illa ut. Sverige kom inte på medaljplats i skol-VM, men det kanske beror på att vi har en lite annan syn på vad leken går ut, på samma sätt som på den tiden vi förlorade med 13-0 mot ryssarna i ishockey, då var inte VM öppet för proffsen. Våra spelare hade ett liv utanför rinken, deras spelare var militärer som spelade ishockey på heltid.

Skolan är såklart inte att likna vid proffsidrott eller gladiatorspel även om många tycks tro det, eleverna ska inte tvingas sluta skolan efter alltför många hjärnskakningar eller vara nedbrutna på annat sätt av sin skolgång. Skolan ska inte vara en tävling med vinnare och förlorare...även om den fortfarande är det, men de tendenser som finns för att göra den ytterligare så måste förmås att besinna sig.

måndag 11 april 2011

MÖSSAN I HANDEN, INTE PÅ HUVUDET


Vill vi ha en starkt auktoritär skola? Är det en metod för att skapa kritiska elever? Ja kanske, tydligt förtryck är kanske det som behövs för att barnen ska kunna formulera sig gentemot något. Visserligen lär en del också anpassa sig, och en del kommer att slås ut...men visst spännande...Nytt! De kritiska eleverna lär väl förvisso inte få så höga betyg den kunskapen värderas ju inte. De anpassningsbara tar hand om de höga poängen och blir i sin tur anställningsbara, och de utslagna måste ju alltid finnas i ett ⅔ samhälle.

Ska vi i kunskapsbegreppet endast innefatta mätbara kunskaper? Såklart vad annat kan man mäta? Och kan det inte mätas så är det ju inte av värde, och i ett internationellt perspektiv skulle det vara katastrofalt.

Att se skolan, inte bara som ett sållningsprojekt för näringslivet att plocka godbitar ur komplicerar skoldebatten något...Att fördöma forskningen om skolan och lärande, som så lättvindigt görs och hellre sätta sin tilltro till “gamla beprövade metoder för inlärning” är tendentiöst.

Att tro att “katederundervisning” inte finns i skolan nu är nog en missuppfattning, medveten eller inte. Naturligtvis behövs det genomgångar, aktiva klassrum och inspirationsföreläsningar i grupp där läraren står framför klassen på det sätt som kan kallas “katederundervisning”. Kritiken mot katederundervisning är när det är den enda och förhärskande metod som används och när den används på ett sätt som inte aktiverar eleverna.

Oj, har ni sett dagens DN:
– Jag är mycket noga med att lyssna på forskning och expertis. Man kan ha politiska idéer som är framkomna av att man ser ett problem och vill åtgärda det. Men man måste vara så öppen att man lyssnar på dem som kan frågan bättre, säger Björklund.

Allting tyder på att detta är felciterat...

söndag 10 april 2011

BERÖM ÄR SKADLIGT

Man skiljer inom psykologin mellan inre- och yttre motivation. Yttre är när man gör saker för att få uppskattning, eller för att undvika bestraffning, piska och morot i vardagsspråk. Och inre motivation är när man finner nöje i att göra något för att man är intresserad av just det. Yttre motivation har en tendens att bli kontraproduktivt på det sätt att det skapar ett ointresse för ämnet och fokuseringen blir på belöningen.

Konsekvensen kan verka skrämmande: -Undvik att berömma dina barns insatser, risken är stor att du dödar intresset eller förståelsen. -Vad duktig du var när du tömde diskmaskinen, eller lagade mat. Dessa uppmuntrande och ganska självklara budskap kan således vara av ondo. Barnen förstår då inte hela innebörden av att tömma diskmaskinen utan gör det för att få beröm av sina föräldrar.

Det här är faktiskt mer tänkvärt än vad man till en början kan tro. Det är inte så länge sedan som man tyckte att det var god barnuppfostan att smiska sina barn, inte för att vara elak utan för att det var danande.

Vad finns det för andra sätt att hjälpa våra barn till att bli goda, nyfikna och kritiska (höll på att skriva kristna) människor än genom att berömma deras framsteg? Kan man skapa en gynnsam förutsättning för inre motivation? Hur uppmuntrar man utan att sabba intresset?

KAN VI FÅ EN INTELLIGENT DEBATT!

Nu måste botten verkligen vara nådd i och med dagens artikel i DN. detta var nog den mest populistiska smörja jag någonsin läst sedan ny demokratis partiprogram...Den är naturligtvis inte ens värd att kommentera, men läs den i alla fall...

Vad som kanske skulle kunnat vara ett intressant inlägg i en skoldebatt vinklas in absurdum så att man inte ens orkar bli arg, det är skrattretande men ändå intressant att det publiceras. Den kvalitetssäkring som skulle gälla skolan gäller tydligvis inte på DNs redaktion.

lördag 9 april 2011

men det är ju självklart

Håller vi på att lämna diskussionen till de som har de enkla svaren. Varför måste vi “väga våra ord på guldvåg” innan vi skriver dem? Tror vi att våra vänner kommer att ta avstånd från oss om vi uttrycker något som de inte håller med om....eller kommer vi att bli utfrysta på jobbet, eller är vi rädda för att det ska bli bråk om vi tycker olika? Ingen ska kunna gissa sig till vad ni egentligen tycker, förutom att man såklart ska förbjuda alla odemokratiska yttringar.

Är vi rädda för att när vi uttryckt något ska bli pressade av frågan, -Varför? ...Det hade varit så lätt att ha enkla sunt förnuft- baserade åsikter: Jag fick stryk när jag var barn och litta stryk har ingen tagit skada av. Hårdare straff, döda honom så gör han inte om det. Kastrera alla våldtäktsmän. Döda Saddam, Usama, Gadaffi m fl... Varför? -För att de är dumma och odemokratiska såklart...Ska du ha på flabben....och “Det är ju självklart”.

Som tur är har vi tänkt längre....Vi har avskaffat dödsstraffet, barnaga och hustrumisshandel är förbjudet. Vi har ett rättsväsende som inte bygger på hämnd, det skulle kunnat finnas en kriminalvård. Sociala skyddsnät har byggts upp för de som av någon anledning hamnar utanför.

Men ORO, “sunt förnuft-” och “självklartpöbeln” mobiliserar...

torsdag 7 april 2011

En yrkesroll minsann...

Jag tror att lärarutbildningen och många legitimerade lärare skulle behöva lära sig tydligare och mer utvecklade metoder för att engagera sina studenter. De gånger de står inför en klass (katederundervisning) är det samma prestation som en skådespelare måste utföra på sin scen, med den skillnaden att de flesta skådespelare har en gedigen utbildning i hur du fångar din publik. 

En storsatsning på didaktik och retorik istället för bedömning och betygssättning skulle väl vara mumma för de små kunskapstörstande eleverna. För det är väl det vi vill? Att skolan ska vara en plats för lust och lärande i första hand?

Om vi skulle flytta perspektivet på läraren från personlighet till tydlig yrkesroll så tror jag att vi kunde komma till rätta med en hel del av de problem som upplevs i skolan. Vi får inte vara så  rädda för att lära ut en fungerande metod med didaktiska knep i syfte att skapa intresse för lärostoffet. En trygg nyutexaminerad lärare har möjlighet att i så fall falla tillbaka på en yrkesroll de gånger hen känner osäkerheten komma krypande. Sedan, med lite erfarenhet skapar man förhoppningsvis sin egen fungerande metod.


Att så många lärare nu är tysta och accepterar styrningen av skolan till att vara en ännu mer bedömande instans och läraryrket till att bli bedömarens, tror jag har att göra med avsaknaden av trygghet i yrkesrollen. Här presenterar skolverket en tydlig instruktion om vad du som lärare ska göra. Att det blir en förändring mot mer administrativt arbete, sortering, klassificering och distansering gentemot eleverna ägnas inte så många tankar verkar det som.

Sponsormeddelande

onsdag 6 april 2011

ATT FRUKTA HERREN ÄR BÖRJAN TILL VISHET

Precis när jag trodde att jag lyckats få ur mig all ilska över herr Utbildningsminister och hans trogna mediahundar bröstar DN upp sig igen och ger “anekdotisk evidens” ett ansikte...

”Här finns nya pedagogiska idéer som har gett läxläsning, katederundervisning och traditionellt tragglande ett dåligt rykte, trots att alla som gått i skolan vet att det krävs en kombination av vuxenstyrd inlärning och hårt eget arbete för att tillgodogöra sig nya kunskaper.”

Typ alla har väl gått i skolan ja...och de som forskar om sådana här saker har gått länge i skolan och ser att det är mer komplext än så...Väl underbyggda teorier om läroprocessen begabbas som “nya pedagogiska ideér”, hugskott från den haschrökande flumvänstern .  

Skolforskning om lärande och hur man lär sig är tydligen inget som man vill ta till sig istället hänvisar man än en gång till....PISA-rapporten 2009, och Finland som är så bra...och Kina...och SydKorea, Singapore....(vidga perspektiven lite utanför skolan). Varför inte läsa Sven Erik Liedmans senaste bok Hets? Den kan guida er in i problematiken ur en annan infallsvinkel än er egen skolgång.

Alla väl har också varit hos doktorn, frisören, och en hel del har varit hos bilmekanikern, men det finns tydligen en annan respekt för deras kunnande...eller deras... “kunskaper”, ordet  som pöbeln så försåtligt kastar ur sig  likt en ostyrig  bola om lärandets ben. Som om någon skulle vilja en meningslös skola?

I DNs serie “piska eller morot” var det intressant att i alla fall en forskare (Eva Hoff) fick framföra sina åsikter...och förvisso, sedan ställa dem mot den förhärskande anekdotiska evidensen då  i form av t ex Alexander Rubak...

Läxornas värde förutom att understryka klassklyftor, stressa upp våra barn och ungdomar och orsaka ständiga konflikter i familjen är oklart. Forskning om betyg visar snarare att de tar bort motivationen att lära, man lär sig inte längre för sin egen skull...

Skolan är visst det i behov av upprustning men inte genom att gå fel väg och tvärsemot den rådande forskningen. Om nu respekten för auktoriteter är så viktiga i skolan, lyssna då på auktoriteterna inom skolforskning...?  

Skolan är mer än en uppfödningsplats för näringslivet. Lärarna behöver få en tydligare och starkare yrkesroll med sig från lärarhögskolan mm mm. Skolan behöver absolut satsas på...men vem är det egentligen som “urholkar lärarnas auktoritet”?

Kolla här, Fokus och Eva Hoff

tisdag 5 april 2011

Mexico åter drabbat

Frivilliga erbjuder vaccination utanför skolor

Minst 30 000 döda i ny stor pandemi i Mexico. Knappt har landet hunnit hämta sig från sviterna av svininfluensan där 157 personer avled som en följd av utbrottet. Mexicos hälsovårdsministerium har köpt in ett omfattande vaccinationsprogram från ett läkemedelsföretag i Columbia. Man beräknar att alla skall ha fått erbjudande om vaccination innan sommarens turistinvasion. Barn och ungdomar ses som högprioriterade och provisoriska vaccinationscentraler har satts upp i nära anslutning till alla skolor.

För att locka ungdomarna att skydda sig mot pandemin har staterna engagerat kända hiphop-artister att bemanna vaccinationscentralerna. Hälsovårdsministeriet tillbakavisar alla anklagelser om att  vaccinet skulle kunna framkalla knarkolepsi -Det finns alltid konspirationsteoretiker som drar på stora växlar av sådana här massinsatser, säger Dr Escobar tillförordnad chef för vaccinationsenheten. -Detta vaccin har gått igenom mängder av tester utan att vi har kunnat se något som helst samband med knarkolepsi.


Svenska myndigheter följer noga utvecklingen i Mexico och smittskyddsinstitutet ligger i startgroparna för att om utbrottet sprider sig till Sverige kunna erbjuda massvaccineringar också här. Danmark som vid det förra pandemiutbrottet av H1N1 valde att inte vaccinera har redan haft två fall som man befarar kan hänföra till den nya pandemin.

NAKENCHOCK!

Finns det inte i tidningen så är det inte, och har sannolikt inte hänt.  Jag har stor sympati (nåja) för de stackars journalisterna som tvingas hoppa på snabba rubriker och ogenomtänkta reportage. Bonnierkoncernen har såklart sina medarbetare i korta ekonomiska och politiska strypkoppel. Utrikesrapporteringen är likriktad och stöpt i NATO-kontrollerade propagandaformar som det bara är att tacka och ta emot om man överhuvudtaget vill ha något att rapportera

Jag är prenumerant på Sydsvenskan (oberoende liberal) och ska kanske inte häpna över att de okritiskt köper alla politiska lögner. Den kritiskt granskande journalistiken tar sig uttryck i att man letar skandaler i politikernas scooptunnor, och visst på dem, licensskolkare, borgmästare, nepoter och andra fuskare. Men sker detta på bekostnad över att man låter bli att granska deras lögnaktiga opinionsskapande påståenden?

Den andra tidningen jag prenumererar på är Efter arbetet. Vänsterrörelsens super-entrepenör Johan Ehrenborgs propagandablad. Alternativet, som lika okritiskt köper den egna rörelsens “sanningar”, fast som emellanåt lyckas knyta intressanta krönikörer till sig, Nina Björk, Emil Jensen t ex vilket bara det gör den läsvärd mer än som bara en alternativ nyhetskanal.

Men, det finns något bra med mediamonopolet, man lär känna fienden.

måndag 4 april 2011

Den Libertarianska transhumanismen, en transsibirisk resa i ett posthumant samhälle.

Inte utan att man ibland tappar tilltron till medmänniskorna och det fina med att leva i en demokrati. Jag tror fan i mig att betydligt mer än hälften av alla människor i landet är både dumma, bortskämda och ogina. Jag kan inte förstå hur någon kan försvara nedmonteringen av vårt sjukförsäkringssystem, eller hur man kan tro att utslagning, och hot om detsamma är en framgångsväg? Om jag bara kunde så skulle jag göra alla dessa människor omyndiga att få rösta.

Eller...äsch låt dem rösta, annars flippar de väl ut? Vem som helst som har kommit i en ledande position inom politiken är psykopat. vi sitter fast i en 4%-ig blockpolitiks-fälla där alla partier kör  på samma jävla näringslivvänliga linje. Så det spelar ingen roll om eller hur någon röstar det blir ändå samma lönsamhetstänk, tillväxt, tillväxt och tillväxt... Vårdcentraler och skolor måste hålla snålbudgeten, och personalen -inte politikerna är de som får bära hundhuvudet när inte pengarna räcker för att kunna ha en bra verksamhet. Ingen vill höja skatten för då når man ju inga väljare!!!

Skattefuskare och skatteflyktingar är beundransvärda och ses som något slags Robin Hoodar som på det ena eller andra kluriga sättet lurar staten på pengar...med bara den lilla skillnaden att det ju inte går till de fattiga. Spelar ingen roll de har ändå gjort sig förtjänta av den där lilla extra guldkanten. Det måste man ju förstå att de inte vill skatta bort sina surt förvärvade miljarder.

Varför är det så jäkla hemligt vad man tycker? Vad är det som gör att jag och mina vänner så lätt gömmer oss och ironiserar över både ett system som kör över människor och de som blir upprörda över det? Varför samlas inte vi på torgen? Vad är det som luktar så illa?

söndag 3 april 2011

SISTA ORDET...

Idag kommenterade jag på Sydsvenskans artikel om skolan i Finland, försökte balansera PISA-hysterin och personen som fick “sista ordet” innan jag tröttnade skrev så här till mig:  “Bättre resultat i andra länder beror förstås på aga eller liknande, för något fel på den svenska skolan är det naturligtvis inte. joakimfors and 9 more gillar det här”

Ja, detta utan att jag överhuvudtaget nämnt svensk skola, bara kritiserat tillförlitligheten i PISA-rapporten...Men visst skolan kan bli bättre, jag har massor med kritik mot skolan som den är nu och som den riskerar att bli. Så då får jag väl presentera min skiss. Skatterna måste förstås höjas, skolan lär inte bli självförsörjande.

Skattepengarna behövs...till:
Mindre undervisningsgrupper / fler pedagoger … och visst högre lön och mer status till lärarna också då...

Resurspersonal de elever som behöver extra stöd och tid för att kunna ta till sig från lärdomens frukt måste få det. Då pratar jag om utbildad personal som vet vilka pedagogiska vägar man kan vandra för att hjälpa dessa elever.

Förbjud läxor. Allt lärande ska ske i skolan det ska finnas möjlighet för elever att hitta platser där de kan få ro att t ex läsa en text i lugn och ro, samtidigt som det finns pedagoghjälp tillgänglig. Typ studiehall/bibliotek. Eleverna ska känna att när de går hem från skolan så är skolan slut för dagen. Att ständigt i vardagen gå med ett ok av saker du måste göra; läxor, läsa på inför prov, skapar inga harmoniska människor.

Reglerad arbetstid för lärare. Det är inte rimligt att arbeta 45 timmar i veckan för någon. Det skulle innebära att om man börjar arbeta klockan 8 så skulle man arbeta till klockan 18 (bara som en liknelse), vad är det för liv? Lärare måste också få ha ett liv och en vardag. Undervisning är en performance som kräver både mental förberedelse och tid att ta igen sig efteråt. Undervisningstimmarna måste regleras (har inget väl genomtänkt antal timmar) och lärarna måste på samma sätt som eleverna få gå hem från arbetet och känna att man är ledig. De behöver hjälp med den omställningen, därav reglerad arbetstid.

Plocka bort bedömningen från lärarna. En större och större del av lärarnas tid går åt till bedömningar. Lärandet är en bisak, eleverna får hemuppgifter och sidor de ska läsa på inför provet och lärarna får tillbaka uppsatser och prov att rätta. Undervisningen och lärandet är satta på undantag det är förkunskaper och hur mycket hjälp man får hemifrån som bedöms därav klassproblematiken; att elever med studievana och “välutbildade” föräldrar får “högre resultat”. 


Något form av “kvalitetssäkring” bör ändå finnas men det ska ligga utanför skolan typ nationella prov som “rättas” av en speciell yrkeskår inom skolinspektionen. Därmed icke sagt att lärarna inte ska ha koll på att alla är med på tåget  kontinuerligt. Jag tycker att den individuella utvecklingsplanen (IUP) är en god idé men den ska formas så att den inte är en hjälp för att sätta betyg, den ska vara en hjälp för eleven. Det finns en möjlighet att ett sådant system skulle kunna få eleverna att lita på läraren; att de istället för att dölja sina brister försöka få hjälp med dem eftersom de vet att det inte är samma person som bedömer dem.

lördag 2 april 2011

ORDNING OCH REDA

“Sverige tappar i både kunskaper och likvärdighet

Svenska 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik har försämrats under 2000-talet. I naturvetenskap presterar svenska elever idag under det internationella genomsnittet. Den svenska skolan har också blivit mindre likvärdig och de elever som inte når upp till en grundläggande läsförståelse har blivit allt fler. Det visar resultaten från PISA 2009. Skolverket.


Kina och Syd Korea toppar PISA-listan 2009, bästa skolresultaten för 15-åringar enligt OECD  som administrerar undersökningen. Det är med andra ord de som har bästa skolutbildningen.

Kina, ettan i undersökningen; en diktatur som vi är väl medvetna om har en auktoritär och indoktrinerande skola. En skola som vi i väst ofta ironiserar över “väldrillade Kineser”. Det är ett ganska stängt land och därför är det svårt att få reda på riktigt hur undervisningen bedrivs. Auktoritärt, partibundet och fysiskt bestraffande är vad man kan få fram av enskilda vittnesmål.

Syd Korea nummer två, ett land som har USA som välvillig mentor i utbyte mot några militärbaser i landet har en skola som förutom att vara extermt auktoritär och nationalistisk även har skolaga som en del av pedagogiken. Regeringen i Syd Korea rekommenderar t ex att käppen inte ska vara tjockare än 1.5cm och att antalet slag inte bör överstiga tio. Agan utförs framför de andra eleverna. Kollektiva bestaffningar är vanliga. Orsaker till bestraffningar kan vara; inte gjort läxan, prat och dåliga resultat.

Syd Korea toppar även en annan lista...Självmordsstatistiken

Finland trean toppar istället självmordsstatistiken bland unga....

Fyra och femma kommer Hong Kong och Singapore, se ettan och tvåan med lite tillägg av företagsstyrda skolor...



Skolan är på tapeten både i DN och Sydsvenskan