tisdag 22 mars 2011

GRATIS PERSONLIGHETSTEST!!

Från att ha varit oerhört irriterad på all sektverksamhet har jag på äldre dar fått en mer försonande hållning gentemot den. Jag ser den mer som ett uttryck för vad samhället misslyckats med att fixa. 

Jag passerar dagligen Scientologernas högkvarter i norden, det råkar ligga nära granne med oss. Ofta står det en gäng scientologer vid busshållplatsen och inte kan man väl låta bli att undra över vilka det är som lockas in i dessa sekter? 

Min högst fördomsfulla empiriska studie av de som passerar förbi mitt granskande öga ger ett inte helt överaskande resultat. Det verkar vara lite “udda” människor, som inte hittat gemenskapen, i skolan, på arbetsplatser eller andra sammanhang. De har mer eller mindre stötts ut för att de upplevts som alltför udda av den rådande kollektiva ordningen. 

En del är säkert de där som man undviker att prata med, för sedan blir man inte av med dem. Ett tu tre så står de utanför din dörr och ringer på och vill bli bästa kompis, därför är det bäst att hålla dem kort så att man sedan slipper avspisa dem. De har inte lyckats knäcka de sociala koderna...och vi anser oss inte ha tid att hjälpa dem in, vi är redan så skuldsatta i att förvalta vår mindre krävande vänkrets.

Dessa människor är tacksamma värvningsobjekt för all så kallad sekteristisk verksamhemhet. Men så tänker jag, var skulle de annars få plats...Framför TVn?...Vetefan om de ändå inte mår bättre där de är...Och de verkar ju så nöjda och glada där de står och småpratar med varandra vid busshållplatsen... 


Förresten vad har karln på bilden i handen??

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar