torsdag 24 mars 2011

BARN AV VÅR TID

När jag cyklade till jobbet imorse fick jag en tanke...såhär; Om vi nu är så noga med att barn alltid ska förstå, och att vi därför när vi umgås med våra barn hela tiden lägger oss på deras nivå, hur ska de då finna mål att vilja utvecklas mot? Vi väljer att se på melodifestivaler, lekprogram, doku-såpor och all annan icke-nånting-krävande dynga, för det kan ju alla tycka om. Men vuxna borde väl inte tycka om det där...Låt barnen ha barnprogrammen ifred, och visa att man som vuxen kräver lite mer.

BARNEN TROR JU ATT DE FÖRSTÅR ALLT, och vi uppmuntrar det. Är du smartare än en femte-klassare?  

Lyssna på barnen, de har så mycket klokt att säga??? Det har de inte alls, och om de har det så är det oftast av misstag och så lägger vi vuxna en djupare innebörd i deras förenklade tankemönster. De är inte klarsynta, de har bara inte så komplexa sammanhang att förhålla sig till.

När pratar vi med våra barn om sådant de inte förstår eller kan förstå? Vi måste väl prata över deras horisont så att de kan se att det finns mer än deras lilla inskränkta värld. Men det är precis som att vi vuxna istället ägnar så mycket energi på att vara på barnens nivå att vi fördummar hela vårt samhälle.

Jag brukar säga att barn från början är dumma och elaka, och det är vår uppgift att göra dem snälla och kloka.

När jag glad i hågen delger mina tankar för Lasse Råtta säger han; -ja ja "den proximala utvecklingszonen" ??? -Ja, Vygotskij...Beroende på vilken assistans de får kan barn antingen befinna sig i sin faktiska utvecklingsnivå, eller i sin potentiella nivå, där den förra avser situationen när barn lär sig av egen kraft och den senare när de blir stimulerade av föräldrar eller lärare...du vet ZPD...???

Jag som trodde Vygoskij var en trubadur och ZPD en östtysk moped eller något sånt...


Jag har på senare tid mer och mer insett att jag är en sk “late bloomer” (jag är inte dum, jag är inte dum). Det som andra läst och tagit till sig i 18-årsåldern hittar jag nu när jag närmar mig femtio...Min potentiella nivå stimuleras av ungdomar som Lasse Råtta!! Men det är väl som med vinerna, 1961 är en riktigt fin årgång , den mognar sent men smaken är utsökt.

2 kommentarer:

  1. Herr,

    Visserligen ligger dina tankar mycket nära Vygotskijs om ZDP (eller, Vysotskjis och Zündapp, om du så vill) men det är ju fortfarande av yttersta vikt att frågan diskuteras! Dessutom lägger du det hela på en samhällsnivå snarare än i den snävare pedagogiska kontext Vygotskij verkade inom (även om skiljelinjen mellan samhälle och pedagogik naturligtvis är minst sagt diffus) vilket i mina ögon gör saken än mer angelägen.

    Jag tänker på de senaste årens Disneyfilmer som ofta innehåller en hel del skämt som går rakt över barnens huvuden för att även vuxna som tvingas titta på dem ska ha något att roas åt. Det är fortfarande tom underhållning!

    Istället ska barn, och i förlängningen resten av befolkningen, skyddas från allt som är skevt och skrämmande, dubbeltydigt och i gråskalor, vaggas in i falsk säkerhet och gullas med tills det säger "PANG! Det finns nyanser!"

    Det är dags att sluta tala till bönder på bönders vis.

    SvaraRadera
  2. Tycker precis att det luktar nåt...stofil och gammal mossa!

    SvaraRadera