PUT US DOWN AND DO ALL

Ska man lägga sin ambition på den nivå dit man realistiskt, med alla brister kan nå?

Ska vi lägga oss ner och duga allihop?

Ska vi inse att drömmar om en bättre värld och idealism inte är realistiskt, och därför inte värda att ha?

Ska vi verkligen leva i nuet?

Jag vill inte vara en realistisk optimist som lever i nuet och har Kay Pollak som husgud.

Bilden tagen på väg hem från jobbet idag, musmatta i loven.




Shall a man put his ambition on the level where you realistic, with all ypur shortages can reach?Shall we put us down and do all?

Shall we see that the dreams of a better world and idealism not is realistic, and because not worth to have?

Shall we indeed live in nowtime? I want not be a realistisk optimist that lives in nowtime and have Kay Pollak that household gods.

Image taken on way home from the job today, musmatta in loven.